onsdag 27 juli 2011

Svar från Socialdemokraterna om bostadsbubblan

Jag berättade i ett tidigare inlägg att jag har skrivit till samtliga riksdagspartier och frågat om deras syn på den svenska bostadsbubblan. Socialdemokraterna blev först med att svara. Nedan finns mina frågor följda av Socialdemokraternas svar.
Hej,
Den senaste tiden har det i media skrivits en del om att priserna på den svenska bostadsmarknaden kan vara på väg att falla. Detta skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för svenskar med stora bostadslån, i synnerhet barnfamiljer (se exempelvis Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt 2011-07-23). Med anledning av detta har jag några frågor till Socialdemokraterna:

1. Anser Socialdemokraterna att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?
2. Vad anser Socialdemokraterna om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?
3. Vad anser Socialdemokraterna om att minska ränteavdraget för bostadslån?
4. Anser Socialdemokraterna att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?

Svaren kommer jag att presentera (förhoppningsvis tillsammans med svar från övriga riksdagspartier) på min ekonomiblogg http://lesserfool.blogspot.com.

Med vänlig hälsning


Hej

Tack för ditt mejl.

De frågor du ställer handlar primärt om hur man undviker framtida
tillgångsbubblor, medan i artikeln, i första hand diskuteras behovet av
åtgärder för att dämpa effekterna av ett prisfall som redan inletts.

Men vi är självfallet också öppna för en diskussion för hur man långsiktigt upprätthåller stabilitet på bostadsmarknaden. Vår generella hållning när det gäller förändringar av skatter och regelverk som påverkar människors boendekostnader är att vi så långt det är möjligt vill se breda politiska uppgörelser.  Det är oerhört centralt att hushållen ges långsiktiga och stabila villkor när det gäller boendeekonomin.

Mot den bakgrunden är vi öppna för blocköverskridande samtal om en lång rad förändringar, t ex skärpt reglering av banksektorn och olika modeller som uppmuntrar till en sund utlåning till hushållen. När det gäller Carl B Hamiltons förslag om att växla minskat ränteavdrag mot sänkt kapitalbeskattning så noterar vi dock att en sådan modell skulle få stora negativa fördelningspolitiska effekter.

Vänliga hälsningar

Andreas Larses
Brevsvar
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna ska ha heder för att de var så snabba att svara. Eftersom man får politiska svar när man ställer frågor till politiker kommer jag att ta mig friheten att återknyta/tolka Andreas Larses svar till de fyra frågor jag ställde i mitt e-mail. Jag tror att jag kommer bli tvungen att göra det även med svaren från övriga partier. Den som misstänker att jag feltolkar (avsiktligt eller oavsiktligt) eller på något sätt förvrider sanningen bör alltså sluta läsa här.

I inledningen skriver Larses att mina frågor främst handlar om hur man undviker framtida tillgångsbubblor, medan Tommy Waidelich (på DN Debatt) diskuterar hur man dämpar effekterna av ett prisfall som redan har inletts. Oavsett om jag delar Larses syn eller inte, så kan man tolka detta som att Socialdemokraterna är medvetna om den svenska bostadsbubblan och att de därmed ser den som en fara. Detta är i och för sig redan känd information, eftersom Tommy Waidelich ju som sagt skrivit om problemet på DN Debatt. Jag tolkar detta som att svaret på fråga 1 är "ja".

När det gäller amorteringskrav så vill Socialdemokraterna som väntat inte ge ett rakt svar (det tror jag för övrigt inte att något parti kommer göra). Det närmaste vi får ett besked i denna fråga är att Socialdemokraterna är öppna för blocköverskridande samtal om olika modeller som uppmuntrar till en sund utlåning till hushållen. Det tolkar jag som att Socialdemokraterna åtminstone inte är främmande för att införa mer restriktiva regler för lån till privatpersoner. Svaret på fråga 2 sätter jag som som "oklart".

När det gäller en minskning av ränteavdraget så kopplar Larses detta till Carl B Hamiltons (fp) förslag som innebär en motsvarande sänkning av kapitalinkomstskatten. Detta skulle få "negativa fördelningspolitiska effekter" enligt Larses och Socialdemokraterna. Exakt vad som avses med detta vet jag inte, men det brukar betyda att man gynnar höginkomsttagare på låginkomsttagares bekostnad. Och så resonerar nog Socialdemokraterna i det här fallet. De som gynnas mest av Carl B Hamiltons förslag är ju de med stora kapitalinkomster och små eller inga skulder. Jag tolkar svaret på fråga 3 som "det vill vi inte, i alla fall inte i kombination med sänkt kapitalinkomstskatt".

När det gäller fråga 4 är Socialdemokraterna tveklöst öppna för att diskutera skärpta regler/lagar för banksektorn. Om man därmed kan säga att Socialdemokraterna anser att långivarna bör omfattas av strängare regler är ju inte lika klart, men jag väljer ändå att tolka svaret på fråga 4 som ett "ja, med försiktighet".

Nedan finns en sammanställning med Socialdemokraternas svar, som jag tolkar dem:


1. Anser Socialdemokraterna att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?
Svar: "Ja"
2. Vad anser Socialdemokraterna om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?
Svar: "Oklart"
3. Vad anser Socialdemokraterna om att minska ränteavdraget för bostadslån?
Svar: "det vill vi inte, i alla fall inte i kombination med sänkt kapitalinkomstskatt"
4. Anser Socialdemokraterna att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?
Svar: "Ja, med försiktighet"

Vi kan alltså konstatera att Socialdemokraterna har diskuterat frågan internt och har förhållandevis klara svar på frågorna. Det är också intressant att konstatera att Socialdemokraterna tydligt poängterar att de vill ha en bred politisk uppgörelse i frågan. Jag tolkar det som att Socialdemokraterna ser frågan som viktigt och att den förtjänar en långsiktig politisk lösning.

Som jag nämnde tidigare har jag skickat ett separat e-mail till Socialdemokraternas Tommy Waidelich. Waidelich har ännu inte svarat, men det blir intressant att se hur hans svar stämmer med ovanstående (om han väljer att svara). Jag har även skickat ett separat e-mail till Folkpartiets Carl B Hamilton. Hamilton har meddelat att han återkommer med svar tidigt i höst. Bland de övriga partierna har jag fått ett par besked som säger att de har tagit emot frågan och ber att få återkomma. Det är ju semestertider, så man får acceptera att det tar lite längre tid att få svar. Jag hoppas att kunna återkomma med svar från nästa part så snart som möjligt.

Tillägg: Bostadsminister Stefan Attefall (KD) besvarar idag Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt. Även Stefan Attefall har fått en separat e-mail med mina frågor.

6 kommentarer:

  1. Intressant utveckling och bra jobbat. Väntar ivrigt på övriga svar.

    SvaraRadera
  2. En bred uppgörelse vill de ha för att de inte ska riskera att tappa väljare om man gör något så drastiskt som att sänka ränteavdraget för bolån. Inte så svårt att räkna ut.

    /Palle

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är synd att Hamilton kombinerade sitt förslag av sänkt ränteavdrag med sänkt kapitalinkomstskatt. Inte för att jag tycker att det är fel men det kommer bli extremt mycket svårare (omöjligt) att få genom än endast sänkt ränteavdrag.

    För övrigt har jag inte förstått den magiska kopplingen mellan ränteavdraget och kapitalinkomstskatten, kan någon förklara den för mig?

    /Johanneberg

    SvaraRadera
  4. Johanneberg,
    Det finns ingen magisk koppling annat än att ränteavdraget är belöningen du får för att låna pengar och kapitalinkomstskatten är straffet du får för att låna ut pengar.

    Det finns ju en poäng med att justera båda, om man vill gynna sparandet samtidigt som man missgynnar lånandet.

    SvaraRadera
  5. Jag har svårt att se poängen om den gör att ingendera går igenom. Jag tror att för att få förändring bör det ske via små steg annars blir utslagen för enskilda personer alltför stora och vi får det eviga hoppandet fram och tillbaks i politiken alternativt att ingen förändring alls drivs igenom för den känns alltför radikal.

    Jag håller med om att båda förändringarna i längden leder till en konsekvent politik, men samtidigt har jag inget problem med en tidsperiod utan ränteavdrag men med kapitalinkomstskatt.

    /Johanneberg

    SvaraRadera
  6. Absolut. Men det är en borgerlig politiker som lagt förslaget; då får nettoeffekten inte bli högre skatt.

    SvaraRadera