fredag 15 juli 2011

Liten granskning av AP-fonderna

AP-fonderna förvaltar svenska pensionspengar. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna fungerar som buffertfonder för inkomstpensionssystemet. Med detta menas att fonderna ska betala ut pensioner under perioder då de inbetalda pensionsavgifterna inte täcker de utbetalda pensionerna (vilket kommer att vara fallen de kommande åren). Lite grovt räknat kan man säga att AP-fonderna representerar 10% av det svenska inkomstpensionssystemets tillgångar. Tillsammans förvaltar AP-fonderna ungefär 1000 miljarder kronor (slutet av år 2010). För att sätta den siffra i relation till något kan nämnas att Sveriges BNP 2010 uppgick till 3300 miljarder kronor. Den svenska statsskulden uppgår för närvarande till ungefär 1060 miljarder kronor enligt Riksgälden.

Det svenska pensionssystemets skulder är större än dess tillgångar. Skulderna utgörs av de pensioner som ska betalas ut. Tillgångarna utgörs av de avgifter som betalas in, samt det samlade värdet i buffertfonderna. Kvoten mellan tillgångar och skulder var 0,9549 inför år 2011. I ett sådant läge är det viktigt att buffertfonderna klarar av sin uppgift, det vill säga att täcka underskottet genom att uppnå en god avkastning på det förvaltade kapitalet.

På AP-fomndernas webbplatser kan man hitta uppgifter om avkastningen hos de olika fonderna. Nedan följer en kort sammanställning. Uppgifterna gäller för 2010-12-31.

Första AP-fonden
Förvaltat kapital: 219 miljarder kronor.
Målsättning: 5,5% genomsnittlig årlig avkastning.
Resultat 2006-2010: 3,5% genomsnittlig årlig avkastning. 1,5% real årlig avkastning.
Kommentar: Målet för femårsperioden var en (icke inflationsjusterad) avkastning om 31%. Resultatet blev 19%. Första AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Andra AP-fonden
Förvaltat kapital: 223 miljarder koronor.
Målsättning: 5% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2006-2010: 2,0% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar:  Målet var en real avkastning om totalt 28% för femårsperioden. Resultatet blev 10%. Andra AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Tredje AP-fonden
Förvaltat kapital: 221 miljarder kronor.
Målsättning: 4% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2006-2010: 1,3% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar: Målet var en real avkastning om totalt 22% för femårsperioden. Resultatet blev 7%. Tredje Ap-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Fjärde AP-fonden
Förvaltat kapital: 213 miljarder kronor.
Målsättning: 4,5% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2001-2010: 2,0% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar: Målet var en real avkastning om totalt 55% för tioårsperioden. Resultatet blev 22%. Fjärde AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Sjätte AP-fonden
Förvaltat kapital: 20 miljarder kronor.
Målsättning: Oklart.
Resultat 1996-2010: 4,7% genomsnittlig (icke inflationsjusterad) avkastning.
Kommentar: Sjätte AP-fonden tycks ha klarat sig bäst. Tyvärr är målet otydligt. Fonden förvaltar bara 20 miljarder kronor av de fem fondernas sammanlagda 1000 miljarder kronor.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att ingen av de fyra stora AP-fonderna har nått upp till sina långsiktiga mål. Eftersom det finns ett underskott i pensionssystemet som helhet, kommer fonderna att tvingas betala ut pengar de kommande åren. En konsekvens av att fonderna inte når upp till sina avkastningsmål är att de kommer att krympa i storlek i takt med utbetalningarna till pensionssystemet.

Genomgående är att fonderna i sina årsredovisningar förklarar de dåliga resultaten med finanskrisen som inträffade 2008. Man kan i och för sig konstatera att AP-fonderna i vissa fall presterar i linje med index, men det hjälper inte pensionssystemet om man missar sitt långsiktiga avkastningsmål. Man bör också komma ihåg att Sverige inte har haft sin skuldkris ännu. Vilka skulle konsekvenserna av en vikande svensk konjunktur i kombination med en vikande svensk bostadsmarknad bli för AP-fonderna och våra pensioner?

AP-fonderna har en stor exponering mot den svenska bostadsmarknaden och de svenska bankerna. Ett illustrativt exempel är att se på lista över Andra Ap-fondens största svenska obligationsinnehav. Första plats Stadshypotek. Andra plats Spintab.

Ser AP-fonderna någon risk för en bristande svensk skuld- eller bostadsbubbla? Jag hoppas kunna återkomma med ett inlägg på temat.

5 kommentarer:

  1. Det er aldeles för mycket svenskt innehav i AP fondarna och det öker risken.

    Gjör om AP fonderna till å bli passiva (följa ett lämpligt index), och slå dom ihop. Dette gjört at kostnadene för administrasjon sjunker markant.

    SvaraRadera
  2. Det kan absolut finnas fördelar med att göra fonderna passiva. Dock så är förvaltningskostnaderna redan små (relativt kommersiella fonder), men det är kanske inte fel att spara lite till.
    Man bör också ställa sig frågan om den aktiva förvaltningen, på lång sikt, tillför någon överavkastning.
    Jag saknar överblickbara jämförelseindex för AP-fonderna. AP-fonderna borde redovisa sin avkastning mot jämförelseindex, gärna i ett diagram över tio år.

    SvaraRadera
  3. Aktiv förvaltning i seg kan gi en överavkastning, men det före kostnader. Store pensionsfonder i USA har i stort inte överavkastning på sin aktiva förvaltning, och dom er mycket noga med vem dom anställer som förvaltare.

    Själv investerar jag i billige indexfonder, och även Warren Buffet sier at för den vanlige investerare er bilige indexfonder i bra fondbolag det beste.

    SvaraRadera
  4. Det låter som en klok strategi. Säkert skulle majoriteten av alla svenska privatsparare få bättre avkastning om de valde indexfonder med låg (eller i ett fall ingen) avgift.

    SvaraRadera
  5. Samme anonym som ovanför.

    Många får panik när aktiemarknaden tankar då dom inte har en bra strategi och balans mellan ränta och aktiesparande.

    Låge kostnader med an allokering för både bra och dålige tider behövs: Dom säljer när det er som sämst at sälja.

    SvaraRadera