onsdag 3 augusti 2011

Vänsterpartiet svarar om bostadsbubblan

Som ni kanske minns har jag tidigare frågat skrivit om hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan samt ställt fyra frågor om den svenska bostadsbubblan till våra riksdagspartier. Det har gått lite trögt att få svar, även om vissa partier har bekräftat att de mottagit mina frågor och bett att få återkomma. Jag antar att det till del beror på att det är semestertider. Socialdemokraterna har i alla fall redan svarat. Nu har jag även fått svar från Vänsterpartiet, genom Ulla Andersson som är riksdagsledamot.

Till skillnad från Socialdemokraterna har Andersson haft vänligheten att svara direkt på mina frågor, och undvikit långa politiska undvikande svar. Det skall nämnas att Andersson även bifogade två artiklar på bostadstemat där hon står som författare till åtminstone en (till den andra nämns ingen författare, men jag håller för sannolikt att Andersson varit åtminstone medförfattare). Jag lägger inte ut dessa artiklar i det här inlägget, då de omfattar ungefär tre A4-sidor text. Jag kanske får anledning att återkomma till artiklarna i ett kommande inlägg. Nedan följer mina frågor och Vänsterpartiets svar (svaren i kursiv stil):
Hej, 
Den senaste tiden har det i media skrivits en del om att priserna på den svenska bostadsmarknaden kan vara på väg att falla. Detta skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för svenskar med stora bostadslån, i synnerhet barnfamiljer (se exempelvis Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt 2011-07-23). Med anledning av detta har jag några frågor till Vänsterpartiet: 
1. Anser Vänsterpartiet att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla? 
Det finns en viss fara framförallt i storstäderna, hela situationen på den sk bostadsmarknaden är ohållbar eftersom människor stängs ute från rätten till en bostad och den blir allt mer en handelsvara istället.
2. Vad anser Vänsterpartiet om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden? 
Vi föreslog att ett amorteringskrav skulle införas istället för ett bolånetak eftersom ett tak stänger ute stora grupper från möjligheten till att köpa en bostad och gynnar de som redan tidigare har en bostad eller föräldrar /andra anhöriga med kapital/bostad.. Dessutom är det rimligt att amortera lån och om klarar man inte att amortera på ngt av sina bolån så ska man nog inte ha den boendekostnaden. 
3. Vad anser Vänsterpartiet om att minska ränteavdraget för bostadslån? 
Kan behövas se över särskilt nu när fastighetsskaten sänkts.
4. Anser Vänsterpartiet att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler? 
Riskviktsmodellerna bör ses över, kapitaltäckningsreglerna mm höjas.
Framförallt behöver byggandet av hyresrätter kraftigt öka om priserna på bostäder ska minska. Desto större bostadsbrist desto högre priser. Om inkomstskillnaderna ökar kraftigt så är det en självklar följd att personer med kapital söker avkastning och därför ökar också priset på bostäder/fastigheter.
Mycket raka svar från Vänsterpartiet alltså. Här finns inget behov att "tolka" svaren, som jag gjorde med Socialdemokraterna. Nedan följer mina tankar kring Vänsterpartiets sätt att resonera kring bostadsbubblan. Det som nu följer är alltså mina åsikter, inte Vänsterpartiets.

Vänsterpartiet ser uppenbarligen en fara med den svenska bostadsmarknaden och har säkerligen diskuterat detta en hel del, både internt och externt. Vänsterpartiet verkar fokusera mer på att bubbelpriserna på bostäder leder till resurssvaga individer blir utan boende, snarare än att de kan leda till en ekonomisk kollaps. Vidare anser Vänsterpartiet att denna fara finns framförallt i storstäderna, eftersom priserna är högst där. Det förvånar mig inte alls att Vänsterpartiet har vinklat bubbelproblemet till att handla om inkomstnivå. Jag tror däremot att det inte är de med lägst inkomster som kommer att drabbas värst vid ett prisfall. Belåningsgraden såväl som belåningen i absoluta kronor kommer att vara viktigare faktorer än inkomst vid en bristande bostadsbubbla.

Vänsterpartiet menar att man bör bygga betydligt fler hyresrätter för att komma åt de höga priserna på bostadsrätter. Hyresrätten ska ses som ett fullgott alternativ till bostadsrätten. Så långt hänger jag med i resonemanget, men sedan kommer det diffusa begreppet bostadsbrist. Tydligen beror de höga priserna i Sverige på detta fenomen. Jag har tidigare efterfrågat en definition av begreppet bostadsbrist, men lever fortfarande i ovisshet. Jag kan å andra sidan köpa att det i Sverige, lokalt, existerar hyresrättsbrist.

Det råder inga tvivel om att Vänsterpartiet vill ha amorteringskrav, vilket jag tycker är sunt. Problemet är väl att man vill ha det istället för bolånetak, med hänvisning till att bolånetaket missgynnar personer med begränsat sparkapital alternativt avsaknad av kapital från tidigare bostadsaffärer. Här tror jag att Vänsterpartiet riskerar att skjuta sig själva (eller sina väljare) i foten. Om mitt problem är att jag har för lite sparade pengar, bör jag inte lösa det genom att belåna mig till 95 procent. Jag gillar i alla fall att Andersson utan krusiduller skriver att den som inte har råd att amortera helt enkelt har tagit på sig en för hög boendekostnad.

Vänsterpartiet kan tänka sig att minska ränteavdraget för bostadslån. Jag tror att det kommer bli svårt att få igenom ett sådant förslag om man har för avsikt att samarbeta med Socialdemokraterna. Någon sänkt kapitalinkomstskatt a la Folkpartiers Carl B Hamilton kommer förstås inte på tal.

Att Vänsterpartiet anser att bankerna bör omfattas av strängare regler är en lågoddsare, jag tror att de flesta partier kommer att svara något liknande.

Vi kan alltså konstatera att Vänsterpartiet är medvetet om bostadsbubblan som problem och har en ganska klar politik kring frågan. Vänsterpartiets fokus ligger på framförallt resurssvaga individers problem att finna bostad, snarare än på den svenska ekonomin som helhet. Vänsterpartiet vill att fler hyresrätter skall byggas och menar att dessa (med reglerad hyressättning) skall pressa priserna på den svenska bostadsmarknaden. Det är också intressant att konstatera att man till skillnad från Socialdemokraterna inte talar om breda politiska lösningar.

Jag väntar nu med andakt på svar från de övriga riksdagspartierna.

13 kommentarer:

  1. Svaret blev som väntat, färgat av ett ideologiskt filter. Alla partier kommer att vara förutsägbara, men ack så impotenta i sin problembeskrivning och framför allt problemhantering.

    VP väver in sin politiska ideologi om att de fattiga blir utan bostad i en bubbla och antyder lite att bankerna ska sättas åt då de är elaka kapitalister.

    Sossarna kunde inte säga mycket alls eftersom ingen vet vad Juholt har sagt i frågan än. De letar efter sin nya roll.

    Moderaterna kommer väl att skriva något om marknadskrafterna.

    Miljöpartiet väver in grön ekonomi på något sätt.

    Osv osv..

    SvaraRadera
  2. Måste säga att jag blev imponerad över de raka svaren även om fokus på Sverige ekonomi som helhet uteblev.

    /Johanneberg

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det var bra svar.

    SvaraRadera
  4. Jag är också imponerad av de raka svaren. Alla partier kommer givetvis vinkla frågan en aning till att passa den egna politiken. Det är uppenbart att Vänsterpartiet har diskuterat frågan.

    SvaraRadera
  5. Det här känns konstigt. Det parti som jag sympatiserar minst med lämnar svar som jag... hmm... sympatiserar med. Vart ska detta sluta?

    /Johan

    SvaraRadera
  6. Johan,
    Du får väl intala dig något om att även blinda hönor kan hitta frön? Eller att en trasig klocka visar rätt tid två gånger per dygn?

    Det blir intressant att se hur frågan utvecklas politiskt. Just nu är de flesta partierna försiktiga med att tala om bostadsbubblan. Jag kan tänka mig att frågan redan till hösten kommer att klättra högre upp på den politiska agendan.

    SvaraRadera
  7. Hej!

    Jag har skapat en fan page på Facebook där jag genom appen: RSS Graffiti postar blogginlägg på mina favoriter på anslagstavlan?(wall).

    Om du inte vill vara med får du säga till, det är ju bl.a. ditt material som jag länkar:

    http://www.facebook.com/pages/Bloggar-i-framkant/121979037897347?sk=wall

    Mvh
    Patrik Rossotti

    SvaraRadera
  8. Nomiz,
    Jag är gärna med. Tackar.

    SvaraRadera
  9. Jag tycker det var ett bra svar. Det förvånar mig att vänsterpartiet i en del frågor antar en ganska liberalekonomisk inställning, eller stör mig eftersom jag skulle vilja se det hos alliansen som ideologiskt ska ligga där. I den begränsade utsträckning jag följer VP i debatten. Speciellt Sjöströms utspel ang Grekland. Men svart är vitt i dessa tider.

    SvaraRadera
  10. Många här är förvånade men förklaringen är ganska enkel.

    Första felet är att blanda samman metod och mål. Vänsterpartister har ett annat mål än tex moderater. Det är direkt obegåvat att hävda att det ena målet är intelligentare än det andra. Ungefär som att säga att brunt är vackrare färg än gult.
    Metoden för att nå ett visst mål kan däremot utsättas för en intelletuell prövning. Vissa metoder är helt enkelt dummare än andra för ett givet mål.

    Andra felet är att dra följande slutsats: "Efetrsom M-väljare är i snitt smartare är V-väljare så är M ett smartare alternativ"
    Förmodligen har M-väljare som grupp ett högre IQ än V-väljare (förklaringen lämnas som hemuppgift. Ledtråd: Det har med egenintresse att göra. I båda fallen).
    Partierna har olika mål men även om de hade samma mål så handlar korrekt logisk slutsats om metod att uppnå det givna målet INTE om vad de lite-över-medelmåttorna tror sig veta utan om vad som faktiskt är den bästa metoden.

    //Håkan

    SvaraRadera
  11. Håkan 00:02 pratar om IQ som förklaring till politiska val. Mycket rimligare är väl att tänka sig att ideologiska preferenser ofta präglas av omgivningen. Det är ingen slump att det finns många moderater i Täby, många sossar på gamla bruksorter eller för den delen många muslimer i Iran. Om nu förresten M-väljare vore så smarta så borde de väl lämna M när det visar sig att m inte står för den smartaste politiken? Men se det gör de inte, åtminstone inte de mer fast övertygade kärntrupperna, ty man är ju från Täby och man vet ju var man hör hemma, en hammarbyit överger inte heller sitt lag bara för att de spelar dåligt.

    SvaraRadera
  12. Partipolitik har mycket gemensamt med att vara supporter till ett fotbollslag; spelet och spelarna ändras med tiden. Trots att det enda som egentligen förblir det samma är färgerna på matchtröjan så förblir man sitt lag troget. Jag tror att både val av politiskt parti och fotbollslag styrs till större del av omgivning och miljö snarare än IQ.

    SvaraRadera
  13. 12:42 och lesserfool
    Jag uttryckte mig tydligen vilseledande. Jag försökte nämligen visa att partisympati INTE direkt har med IQ att göra (vilken många högermänniskor (med lågt IQ?) verkar tro).
    Vi röstar givetvis dels efter plånbok men också efter den miljö vi växt upp i.
    Själv TROR jag att snittbegåvningen bland högerväljare är högre än bland vänsterväljare men samtidigt att de allra vassaste knivarna har vänstersympatier.

    //Håkan

    SvaraRadera