Sitt inte still i båten - kasta dig över bord, helst före både kvinnor och barn!

I den pågående börskraschen har det varit en dålig taktik att sitta still i båten. Det enda rätta är att lämna båten hals över huvud, utan hänsyn till kvinnor och barn. För kvinnor och barn gäller självklart detsamma, här lönar det sig inte att visa hänsyn mot varken män, börsen eller Claes Hemberg.

Bloggrannen Cornucopia har vid ett antal tillfällen skrivit om de partiska experternas eviga råd om att sitta still i båten (exempelvis här). Även bloggrannen Flute ifrågasätter Naturlagen om aktieuppgång. Och självklart talar Avanzas Claes Hemberg och alla bankernas privatekonomer och experter i egen sak. De kan ju inte gärna råda dig att flytta pengarna från deras fonder eller att upphöra med courtagedrivande aktieaffärer. För den som vill ha lite mer pessimistisk/realistisk rådgivning samt underhållande läsning, rekommenderar jag Downtown Josh Brown's Rules for Surviving a Crash.

Man skulle kanske kunna kalla Joshua M Brown för Claes Hembergs motsats. Joshua bär inte hängslen och hans första råd är "erkänn att det är en börskrasch. Så snart Dow Jones har sjunkit 10 procent från den tidigare toppen kan du sluta att kalla det för korrektion och börja kalla det krasch. I efterhand är det bättre att ha haft fel om nomenklaturen".

En annan intressant sak som Brown understryker är att alla analyser du gjort av bolag, kommer att vara helt värdelösa under kraschen. I en krasch dras (nästan) alla bolag med ned. Brown uppmuntrar till att ha en lista på aktier att köpa om de blir tillräckligt billiga, men han menar att man också bör ha en lista på innehav man ska sälja vid nästa upprekyl. För rekyler dyker altid upp, även under krascher som denna.

Och det finns all anledning att vara pessimistisk. Vi har, som konstateras i denna artikel i DN, simultana problem i Europa och USA. Det är intressant att även företrädare för bankerna nu kan tala klarspråk (från DN:s artikel);

– Både den europeiska och den amerikanska skuldkrisen är väl känd, men om det nu inte blir någon återhämtning i världsekonomin utan snarare en recession kommer det att bli ännu svårare att lösa skuldproblematiken, säger Annika Winsth (chefsekonom Nordea).

– Vi gräver redan i botten på verktygslådan. Centralbankerna har gjort traditionella räntesänkningar och regeringarna har använt statsbudgeterna för att stimulera ekonomin, bland annat genom sänkta skatter. Nu måste vi söka okonventionella verktyg, säger Robert Bergqvist (chefsekonom SEB).

Och på tal om att sitta still i båten, SvD har frågat de svenska AP-fonderna hur de agerar i krisen. Sjunde AP-fonden svarar att sitter still med våra pensionspengar i båten. De övriga fonderna vill inte svara alls. Den attityden känner jag igen, då jag i juli frågade om fondernas syn på riskerna med den svenska bostadsmarknaden (mot vilken AP-fonderna är tungt exponerade genom stora innehav av bostadsobligationer). Dra åt helvete svarade Andra AP-fonden, om än i lite vänligare ordalag. Hur kan jag, en simpel medborgare, ha mage att fråga om hur mina pensionspengar sköts? Inte tillräckligt väl för att nå uppsatta mål om avkastning, visade min lilla granskning.