Standard & Poor´s dilemma

I det här inlägget frågade jag mig om USA kommer att få behålla sitt kreditbetyg, AAA. Kreditvärderingsinstituten har ju dragit till sig en hel del politisk ilska i Europa senaste tiden, med anledning av att man (helt riktigt) sänkt kreditbetygen för krisande europeiska länder. S&P kallade saker vid dess rätta namn när man vägrade att klassa det grekiska krispaketet som "frivilligt". Även för det fick S&P utstå hård kritik från EU/ECB.

Nu har S&P hamnat i ett känsligt läge på hemmaplan. Den 14 juli gav S&P det amerikanska kreditbetyget "negativa utsikter". Det betyder att det finns stor sannolikhet för att en nedgradering inom 90 dagar kan bli aktuell. I sin rapport skrev man följande (enligt Reuters):

"We expect the debt trajectory to continue increasing in the medium term if a medium-term fiscal consolidation plan of $4 trillion is not agreed upon."

Och vidare:

"If Congress and the Administration reach an agreement of about $4 trillion, and if we conclude that such an agreement would be enacted and maintained throughout the decade, we could, other things unchanged, affirm the 'AAA' long-term rating and A-1+ short-term ratings on the U.S."

Detta kan egentligen bara tolkas på ett sätt; S&P kräver besparingar på 4 000 miljarder dollar för att bibehålla det amerikanska kreditbetyget. Det blev som bekant bara runt 2 400 miljarder dollar i besparingar.

Att bli det första kreditvärderingsinstitutet som nedgraderar USA är mycket vanskligt. S&P skulle med detta riskera att få skulden, från politiskt håll, för allt som går dåligt i den amerikanska ekonomin framledes. Det verkar nu som att S&P kommer att försöka slingra sig ur situationen. Men samtidigt är det svårt att backa när man har stuckit ut hakan så långt som S&P har gjort. I samband med finanskrisen fick kreditvärderingsinstituten kritik för att inte vara tillräckligt oberoende. Man riskerar nu att förlora en hel del trovärdighet om man inte står fast vid sin ursprungliga linje.