Det är oklart hur en avkylning av den kinesiska ekonomin kommer att påverka resten av den globala ekonomin. Och hur det skulle påverka oss i Sverige.
Klart är att den kinesiska tillväxten inte är problemfri. Liksom alla växande ekonomier kämpar Kina mot inflation. Om lönerna ökar i högre takt än produktiviteten är prisstegringar ofrånkomliga.
Det kinesiska styret har tagit till uppseendeväckande metoder för att hålla inflationen i schack, det kan engelsk-holländska Unilver vittna om. Unilever tvingades böta motsvarande ca 2 MSek av den enkla anledningen att man pratat om att höja sina priser. Detta visar att inflation är något mycket politiskt känsligt i Kina.
Säga vad man vill om icke demokratiska regimer, men en sak är de alla medvetna om; stigande matpriser är inte bra för den interna stabiliteten. Kinas premiärminister, Wen Jiabao, har gjort klart att inflationsbekämpning nu står högt på den politiska agendan. I ett tal tidigare i år uttryckte Jiabao för första gången (officiellt) att man är villig att använda remnibins växelkurs som ett verktyg för att bekämpa inflation. En uppvärdering av remnibin skulle öka den kinesiska köpkraften mot importvaror som olja och råvaror.
Så hur påverkar den kinesiska situationen oss i Sverige? Nouriel Roubini tycks tro på en kortsiktigt ökande inflation i Kina, följt av en period av deflation orsakad av överkapacitet. Detta skulle leda till en "hard landing" år 2013. Om detta sammanfaller med en nedgång i den svenska konjunkturen kan effekterna bli kännbara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar