ECB fördröjer bara en oundviklig grekisk konkurs

Jag skrev i gårdagens inlägg att en grekisk konkurs (statsbankrutt, default) är oundviklig. Såväl den grekiska statsskulden som budgetunderskottet är för stora för att Grekland ska kunna hantera situationen på längre sikt. Förr eller senare kommer Grekland tvingas till en nedskrivning av skulden, till en nivå som går att hantera av den hårt ansträngda staten. EU/ECB/IMF gör sitt bästa för att fördröja detta, varför? Svaret är: man vill vinna tid för att undvika en total europeisk skuld- och kreditkris.

Att EU/ECB/IMF väljer att fördröja en grekisk konkurs beror på att man är rädd för spridningseffelter. Grunen till rädslan ligger hos Irland och Portugal, vars ekonomiska situationer liknar greklands (om än något mildare). Om krisen sprider sig till Irland och Portugal riskerar den europeiska kreditmarknaden att torka totalt. Inledningsvis skulle tyska och franska banker, med sin exponering mot såväl Grekland som Irland och Portugal, hamna på obestånd. Sedan finns farhågor om att en kris i Portugal skulle sprida sig till Spanien (spanska banker och institut har lånat ut stora pengar till Portugal samt står som delägare i portugisiska banker). Spaniens ekonomi är av samma storleksordning som de övriga tre länderna tillsammans.

EU/ECB/IMF vill helt enkelt ge de europeiska bankerna (och övriga privata långivare) tid att minska sin sårbarhet. Med tiden kommer bankerna att kunna minska sin exponering mot de ”smittosamma” länderna, kanske till och med genom att överföra delar av skulderna till ECB, det vill säga flytta över risken till europeiska skattebetalare. Bankerna ges möjlighet att stärka sin kapitalbas och därmed stå starkare vid en kommande nedskrivning av värdet på grekiska, portugisiska och irländska obligationer. När bankerna är tillräckligt starka kan en någorlunda kontrollerad nedskrivning av lånen ske, kanske låter man de tre länderna defaulta samtidigt.

Fördelen med att fördröja konkursen är alltså att bankerna kommer stå starkare och ha större chans att överleva. Dessutom blir risken för en fullskalig europeisk, kanske global, kris mindre. Nackdelen blir att en större andel av förlusten hamnar hos europeiska skattebetalare. Vid årsskiftet ägdes uppskattningsvis 25% av den grekiska skulden av EU/ECB/IMF (det vill säga av skattebetalares pengar). Med ett andra stödpaket till Grekland kommer siffran att öka till runt 65% år 2014 (källa). Ju längre man väntar med en avskrivning, desto mer skattepengar kommer att gå förlorade.

Det finns flera problem med att fördröja en grekisk konkurs. Den grekiska regeringen är svag och instabil. Om regeringen skulle falla, kommer då dagens opposition att snällt följa överenskommelsen med EU/ECB/IMF? Knappast. Vid en sådan händelse skulle Grekland ställa in betalningarna direkt.

Relaterat:

Strejk (SVT, SvD)
Ny omröstning idag (DN, SvD, GP, DN)
Misshandel av parlamentsledamot (Expressen)
Underverk krävs för att rädda euron (DN)
Våldsamheter i Aten (SvD)
Steg från avgrunden (DN)
Provokativ polis (SvD)

Våldsamma sammanstötningar (SvD)
Aten inte säkert för turister (SvD)
Parlamentet måste rösta ja igen (AFV)
Andra omröstningen påbörjad (E24)
Nedskrivning oundviklig (E24)
Ja i andra omröstningen (SvD, DN, SVT)
Risk för kontantbrist i Aten (SvD)