måndag 19 september 2011

Grekisk skilsmässa?

I skrivande stund kämpar den grekiska staten hårt för att få tillgång till nästa utbetalning av det stödpaket som fastslogs i juli. Tyvärr verkar grekerna ha svårt att nu upp till de krav om motprestationer som är kopplade till utbetalningarna. I denna artikel i Financial Times uppger icke namngivna grekiska statstjänstemän att den grekiska kassan räcker månaden ut, och kanske de tio första dagarna i oktober. Sen blir det problem. I samma artikel citeras finansminister Anders Borg, som uttrycker sin frustration över det långsamma agerandet i eurozonen. Politikerna ligger efter marknaden när de istället bör leda den, menar Anders Borg.

Frågan är ju hur länge det är ekonomiskt rationellt att fortsätta betala ut stödpengar till Grekland. Och hur länge är det rationellt för Grekland att genomföra åtstramningar? För även om Grekland klarar krisen i det korta perspektivet så återstår som bekant problemen med galopperande statsskuld, dålig konkurrenskraft och budgetunderskott. Nouriel Roubini skriver på Financial Times att den enda vägen ut för Grekland är att genomföra en ordnad default, gå ur eurosamarbetet och återinföra drachman. Som Roubini ser det, är en försvagning av valutan enda vägen ut för Grekland.

Det starka politiska motståndet mot ett grekiskt utträde beror till stor del på, förutom rena prestigegalenskaper, på rädsla för spridningseffekter. Men Roubini menar att det bör gå att hantera denna risk. Europeiska banker måste måste stärka sina balansräkningar. Stödpengar till den grekiska banksektorn kommer sannolikt att bli nödvändigt. Stödköp av italienska och spanska statsobligationer kommer att krävas, men det krävs ju redan idag - alla eurozonens problem har inte sin rot i Grekland.

Roubini jämför valutaunionen med ett olyckligt äktenskap. En skilsmässa är alltid dyr och smärtsam; men den måste alltid finnas som en möjlighet.

5 kommentarer:

  1. Men vad händer (vid ett eventuellt euroutträde) med alla grekiska statsobligationer som är utgivna i euro? Antingen så skjuter kostnaderna för att betala dessa i höjden pga valutakrasch efter återinförande av egen valuta (drachman), eller så ger grekerna helt enkelt fingret åt alla som lånat ut euro till dem vilket nog skulle få dagens grekiska statslåneräntor att likna fjolårets bolåneräntor jämfört med kreditkortsränta i höginflationsländer. Det senare skulle nog i bästa fall snarare cementera dagens räntenivåer än hjälpa till att sänka dem.

    Hur man än vänder sig så har man ändan bak.

    Intressant att DN väljer att formulera sitt referat av artikeln i FT som att "Greklands statskassa räcker i tre veckor till, men någonstans kring den 10 oktober kan det bli problem att betala löner och pensioner".

    /MK

    SvaraRadera
  2. En vän menar att statsobligationer (Grekland) har säkerhet i forma av statliga tillgångar. Så kan det väl inte var?

    SvaraRadera
  3. Sedan skall man minnas en liten, liten detalj beträffande Grekland:

    Grekland är totalt importberoende utav livsmedel, energi, råvaror till den tillverkningsindustri som finns etc. Det betyder att om Grekland skulle överge Euron eller sparkas ut ur Euron, då skulle Grekland finna sig i situationen att ha en värdelös valuta och vara tvungen att betala kontant i hårdvaluta för allt som landet måste importera eftersom ingen skulle ge kredit åt Grekland. Som lingon på moset så skulle det grekiska bankväsendet kollapsa och falla i famnen på den konkursade staten ....

    SvaraRadera
  4. MK, ett utträde skulle helt klart bli smärtsamt. Men kan det bli mycket värre än vad det redan är? Räntorna är redan så höga att grekiska staten inte kan låna i praktiken.

    SvaraRadera
  5. Tore,
    Inte så vitt jag vet. Han kanske tänker på Finlands uppgörelse med pant motsvarande det finska bidraget till stödpaketet?

    SvaraRadera