Italien hostar till

Igår hördes ett rosslande hostljud från eurozonens tredje största ekonomi Italien. Marknaden tar nu pulsen på Italien för att avgöra om det beror på den farliga Grekiska Sjukan eller om det bara är en konsekvens av bristfälligt skött budgethygien. Av försiktighetsskäl förbereder man nu en plats för Italien på isoleringsavdelningen, där Grekland redan ligger och dit Portugal är på väg i ilfart.

Det italienska börsen sjönk 3,5% igår. Nedgången leddes av banksektorn som tappade 5,7%. Avkastningskravet hos italienska statsobligationer steg till nioårshögsta och euron tappade en procent mot dollarn. Räntan på italienska tioåriga obligationer är nu 5,27% (den har stigit en halv procentenhet den gångna veckan). Spreaden mot tyska statsobligationer är även den på rekordnivå.

En del av nedgången på den italienska aktiemarknaden kan förklaras av gårdagens usla amerikanska jobbstatistik, men beror i huvudsak på rädsla för att skuldkrisen på allvar ska bita sig fast i Italien. Varför oron dyker upp just nu beror antagligen på den politiska oenigheten kring hur privata långivare ska behandlas i fallet Grekland. Det har helt enkelt blivit mer otryggt att sitta på PIIGS-papper när det börjar bli uppenbart att EU/IMF/ECB inte kan rädda samtliga krisländer vid en simultan kris.

Samtidigt gör europeiska politiker sitt bästa för att skjuta alla budbärare som vågar kalla saker vid dess rätta namn. Både S&P och Moody´s har fått sig ordentliga kängor för att ha sagt sin sanning om grekiska och portugisiska statspapper.

Skuldkrisbarometern 2011-07-08

Gårdagens stora börshändelse får väl anses vara ECB:s besked om att portugisiska statspapper kommer att accepteras som säkerhet, trots att de nu har officiell skräpstatus. Detta i kombination med positiv amerikansk arbetsstatistik gjorde att de flesta börser steg. Euron steg en aning mot dollarn. Marknaden gillade ECB:s beslut att kasta in mer skattepengar i den europeiska skuldkrispotten.

Det är intressant att notera att prissättningen av CDS:er inte utvecklades riktigt som man kan förvänta (se även gårdagens skuldkrisbarometer). I tabellen nedan framgår att kostnaden för att försäkra en femårig fordran mot portugisiska staten nu är uppe i 990 punkter (den toppade på ett All Time High över 1000 tidigare under dagen). Irland följde efter, men gapet till Portugal fortsätter att öka. Det ser ut som att Portugal visar tidiga symptom på den Grekiska Sjukan.

Källa: http://ftalphaville.ft.com/

Charles Dieber vid Lloyds Bank Corporate Market lämnade ett träffsäkert uttalande i Financial Times. Dieber säger att ECB:s beslut är en tydlig och blixtsnabb reaktion mot nedgraderingen av Portugals kreditbetyg. Vidare menar Diebel att ECB med detta tydligt signalerar att de tänker upprätthålla Portugals likviditet till "nästan vilket pris som helst". Ingen kan anklaga ECB för att hålla för hårt i (skatte)pengarna i alla fall.

ECB vägrar inse att Portugisiska statspapper är skräp

ECB höjde idag som väntat styrräntan. Vad som är mer intressant är att ECB-chefen Jean-Claude Trichet tog tillfället i akt och upphävde kravet på kreditbetyg hos portugisiska statspapper. Tidigare fanns ett krav på kreditbetyg då låntagare hos ECB använde portugisiska statspapper som säkerhet vid upplåning. Det finns alltså inte längre. Nu ökar alltså risken för att skattepengar kommer att gå förlorade vid en kommande portugisisk default.

Marknaden reagerade med jubel och europeiska börser stiger. Detta förvånar mig en aning. Precis som Nouriel Roubini, alias Dr Doom, säger i SvD, problemen skjuts bara upp. De försvinner inte. Roubini förutspår en "perfekt storm" år 2013. PIIGS-ländernas problem i kombination med en svag amerikans utveckling samt kinesisk inflationsbekämpning kommer att leda till en ny global kris, menar Roubini.

För övrigt har priset på portugisiska CDS:er nu gått över 1000 punkter för första gången (se även min kommentar från i morse). Portugal börjar alltså närma sig samma status som Grekland (som i och för sig fortfarande leder med cirka 1000 punkter). En portugisisk tioårig statsobligation ger nu en avkastning på 13,05%. Motsvarande siffra för Grekland är 16,85% och Sverige 2,89%. Detta är alltså det avkastningskrav en investerare ställer på papper med lång löptid från respektive stat.

Relaterat:
ECB höjer styrräntan (SvD)

Skuldkrisbarometern

Efter Moody´s sänkning av Portugals kreditbetyg har det blivit allt mer intressant att hålla koll på den grekiska krisens spridningseffekter. Ett bra sätt att få en uppfattning om läget är att titta på priserna på CDS:er för PIIGS-ländernas statsobligationer. CDS:erna berättar hur mycket det kostar att försäkra en fordran mot respektive stat. Priset anges i basis points vilket är det samma som hundradelar av en procent (punkter på finanssvenska). Ett pris på 100 betyder alltså att försäkringen kostar 1% av beloppet i fråga. I Greklands fall ligger priset på närmare 21%.

Så här såg prissättningen för CDS:er ut igår 2011-07-06 klockan 23:00, Londontid:

Källa: http://ftalphaville.ft.com/

Vi ser att osäkerheten ökade ganska rejält under gårdagen. Portugal står för den största ökningen, som en följd av det sänkta kreditbetyget. Det är intressant att notera att Portugal drar ifrån Irland en aning då de tidigare har legat kring samma nivå. Marknaden tycks alltså peka ut Portugal som näst svagaste länken efter Grekland.

Tyvärr är det svårt att få tag på sammanställda historiska data för CDS:er så jag kan inte presentera några diagram (kom gärna med tips!). Jag kommer oavsett att fortsätta lägga ut priserna i tabellform med kommentarer då och då. Vi får se vilket land som blir nästa att drabbas av den grekiska smittan.

Tillägg: Nederländernas finansminister tycks också våga kalla saker vid dess rätta namn. – "Jag tror vi måste acceptera att frivilliga bidrag inte är realistiska", säger Jan Kees de Jager. Han säger också att det inte spelar någon roll om kreditvärderare dömer ut Grekland, då landet ändå är utslaget från kapitalmarknaderna.

Relaterat:

Kreditvärderare får hård kritik (DN)

Grekland mest illa ute (SvD)
Tvinga banherna till grekstöd (SvD)
Selektiv default (SvD)

Oönskade spridningseffekter

Igår sänkte kreditvärderingsinstitutet Moody´s Portugals kreditbetyg till skräpstatus. Jag har tidigare skrivit om att S&P vågade kalla saker vid dess rätta namn, när man sänkte Greklands betyg. Att sänka Greklands betyg var illa nog, särskilt då S&P samtidigt sågade förslaget om "frivilligt" deltagande för privata långivare i ett stödpaket till Grekland. När nu Moody´s sänker Portugals betyg blir konsekvenserna än värre. Detta kan nämligen bli starten på de spridningseffekter EU/IMF/ECB gör allt för att fördröja.

Som en följd av nedgraderingen föll det portugisiska PSI-Indexet  med 2,6%. Vad som är än mer intressant är att priset på CDS:er, det vill säga priset på att försäkra en fordran mot portugisiska staten ökade med ungefär 16% till rekordhögsta på 890 bp. Detta indikerar att spridningen har tagit fart.

Greklands utrikesminister Stavros Lambridinis går nu till attack mot kreditvärderingsinstituten. Han tycker att de förvärrar en svår situation. Även EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso stämmer in i kritiken (DN, SvD, GP). En stor del av kritiken tycks ligga i att instituten är amerikanska, inte europeiska. EU/ECB har med andra ord begränsade möjligheter att klämma åt instituten. Bra tycker jag, det ligger ju i verksamhetens natur att vara så oberoende som möjligt.

Samtidigt väntar vi med spänning på resultaten av EU:s stresstester av de europeiska bankerna.

ECB fördröjer bara en oundviklig grekisk konkurs

Jag skrev i gårdagens inlägg att en grekisk konkurs (statsbankrutt, default) är oundviklig. Såväl den grekiska statsskulden som budgetunderskottet är för stora för att Grekland ska kunna hantera situationen på längre sikt. Förr eller senare kommer Grekland tvingas till en nedskrivning av skulden, till en nivå som går att hantera av den hårt ansträngda staten. EU/ECB/IMF gör sitt bästa för att fördröja detta, varför? Svaret är: man vill vinna tid för att undvika en total europeisk skuld- och kreditkris.

Att EU/ECB/IMF väljer att fördröja en grekisk konkurs beror på att man är rädd för spridningseffelter. Grunen till rädslan ligger hos Irland och Portugal, vars ekonomiska situationer liknar greklands (om än något mildare). Om krisen sprider sig till Irland och Portugal riskerar den europeiska kreditmarknaden att torka totalt. Inledningsvis skulle tyska och franska banker, med sin exponering mot såväl Grekland som Irland och Portugal, hamna på obestånd. Sedan finns farhågor om att en kris i Portugal skulle sprida sig till Spanien (spanska banker och institut har lånat ut stora pengar till Portugal samt står som delägare i portugisiska banker). Spaniens ekonomi är av samma storleksordning som de övriga tre länderna tillsammans.

EU/ECB/IMF vill helt enkelt ge de europeiska bankerna (och övriga privata långivare) tid att minska sin sårbarhet. Med tiden kommer bankerna att kunna minska sin exponering mot de ”smittosamma” länderna, kanske till och med genom att överföra delar av skulderna till ECB, det vill säga flytta över risken till europeiska skattebetalare. Bankerna ges möjlighet att stärka sin kapitalbas och därmed stå starkare vid en kommande nedskrivning av värdet på grekiska, portugisiska och irländska obligationer. När bankerna är tillräckligt starka kan en någorlunda kontrollerad nedskrivning av lånen ske, kanske låter man de tre länderna defaulta samtidigt.

Fördelen med att fördröja konkursen är alltså att bankerna kommer stå starkare och ha större chans att överleva. Dessutom blir risken för en fullskalig europeisk, kanske global, kris mindre. Nackdelen blir att en större andel av förlusten hamnar hos europeiska skattebetalare. Vid årsskiftet ägdes uppskattningsvis 25% av den grekiska skulden av EU/ECB/IMF (det vill säga av skattebetalares pengar). Med ett andra stödpaket till Grekland kommer siffran att öka till runt 65% år 2014 (källa). Ju längre man väntar med en avskrivning, desto mer skattepengar kommer att gå förlorade.

Det finns flera problem med att fördröja en grekisk konkurs. Den grekiska regeringen är svag och instabil. Om regeringen skulle falla, kommer då dagens opposition att snällt följa överenskommelsen med EU/ECB/IMF? Knappast. Vid en sådan händelse skulle Grekland ställa in betalningarna direkt.

Relaterat:

Strejk (SVT, SvD)
Ny omröstning idag (DN, SvD, GP, DN)
Misshandel av parlamentsledamot (Expressen)
Underverk krävs för att rädda euron (DN)
Våldsamheter i Aten (SvD)
Steg från avgrunden (DN)
Provokativ polis (SvD)

Våldsamma sammanstötningar (SvD)
Aten inte säkert för turister (SvD)
Parlamentet måste rösta ja igen (AFV)
Andra omröstningen påbörjad (E24)
Nedskrivning oundviklig (E24)
Ja i andra omröstningen (SvD, DN, SVT)
Risk för kontantbrist i Aten (SvD)