Nedgraderingar i Storbritannien - attitydförändring?

Det blev under förmiddagen känt att Moody´s har sänkt kreditbetyget för 12 finansföretag i Storbritannien. Bland de påverkade företagen finns RBS, TSB, Nationwide, Santander UK samt delvis förstatligade Lloyds. Att finansiella företag får sänkta kreditbetyg är i sig ingen ovanlig nyhet i dessa tider. Det intressanta denna gång, vilket FT Aplhaville konstaterar, är att anledningen till de sänkta kreditbetygen är att den brittiska regeringen blivit mindre benägen att ösa stödpengar över krisande banker och långivare. Det kan vara början på en attitydförändring vi ser nu, trots att det sannolikt kommer att förstatligas banker till både höger och vänster även fortsättningsvis.

Tillägg: Moody´s passar samtidigt på att sänka kreditbetygen för nio portugisiska banker. Med detta ökar sannolikheten en liten aning att Portugal blir nästa Grekland.

Pessimism

Börsen steg förvisso med 2,3 procent under torsdagen, men vad spelar det för roll när alla vet att det värsta återstår? Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Jag läser på di.se vad RBS chefsanalytiker Pär Magnusson säger (av någon anledning har jag mer förtroende för en pessimistisk analytiker än en optimistisk dito - oavsett marknadsklimat). Magnusson menar att krisen accelererar och att Grekland kommer att ställa in betalningarna kring årsskiftet. Mycket fokus har riktats på Grekland den senaste tiden, men Magnusson påminner oss om att det finns fler länder inom eurozonen som platsar som konkurskandidater. Efter Grekland kommer även Irland och Portugal att följa, spår Magnusson.

IMF:s rådgivare Robert Shapiro går steget längre i sin pessimism, skriver Zero Hedge. Shapiro tycks mena att om det inte presenteras en trovärdig åtgärdsplan inom två till tre veckor, så kommer det europeiska banksystemet att kollapsa. Shapiro förutspår alltså ett scenario där förstatligandet av en sketen belgisk bank bara är en droppe i havet.

Och på tal om både trovärdiga åtgärdsplaner och sketna banker; det tycks som att planen för Dexia redan har brustit. Belgiska staten vill inte betala. Fallet Dexia kan nog bli värre än förväntat, inte minst för belgiska staten.

Första europeiska storbanken att nationaliseras

Det ser ut som att belgiska Dexia kan bli den första europeiska storbanken som förstatligas under denna kris. Det skriver The Sunday Times samt Zero Hedge. Frankrikes och Belgiens finansministrar ska mötas under dagen och diskutera bankens framtid. Dexia är en av Belgiens största långivare med tillgångar motsvarande 180 procent av belgiens BNP. Det blir tufft för den redan krisande belgiska staten att hantera detta problem.

Hur länge håller de franska bankerna?

Förra veckan skrev jag detta inlägg där jag frågade mig om vi skulle få se en nedgradering av kreditbetygen hos de berörda bankerna. Det fick vi, både Societe Generale och Credit Agricole medgraderades. BNP Paribas klarade sig den gången, men utsikterna är negativa.

Zero Hedge gjorde mig uppmärksam på den här artikeln i Financial Times. Här står att läsa att den stora tyska koncernen Siemens för två veckor sedan tog ut mer än en halv miljard euro som fanns placerade i "en fransk storbank". Pengarna parkerades sedan direkt hos ECB (endast ett fåtal stora företag har möjlighet att göra detta). Detta visar återigen hur känsligt läget är och hur viktigt förtroende är för att en bank ska kunna sköta sin verksamhet. Det verkar som att Siemens har förberett sig för en finansiell kris, då man för ett år sedan startade en egen bank. Och Siemens verkar ha positionerat sig väl; inte nog med att man får lägre risk hos ECB, räntan uppges även vara högre. Då finns det ingen anledning att ha kvar pengarna hos en haltande fransk bank med massor av riskfyllda tillgångar på sin balansräkning.

Så vilken bank är det frågan om? En källa säger till FT att det inte rör sig om BNP Paribas. Då återstår Credit Agricole och Societe Generale.

Nu på morgonen rapporteras att S&P har sänkt det italienska kreditbetyget ett steg. Utsikterna anges som negativa, vilket innebär att man håller öppet för ytterligare sänkningar. Återigen riktas alltså krisens fokus mot landet som kan bli eurosamarbetets bödel.  Detta kommer gissningsvis att bidra till ytterligare problem för den europeiska banksektorn. Det blir intressant att se hur de italienska räntorna påverkas under dagen; den tioåriga räntan toppade på 6,4 procent i augusti då ECB inledde sina stödköp (vid den tidpunkten angavs 7 procent som en smärtgräns för Italien). Därefter sjönk den till 4,9 procent. Sedan dess har tioåringen krupit upp till 5,6 procent igår.

BNP Paribas rekommenderar köp av BNP Paribas

BNP Paribas gjorde någonting mycket udda under onsdagen, vilket snappades upp av Joseph Cotterill på FT Alphaville. Banken publicerade dessa frågor och svar på sin hemsida. Här filosoferar BNP Paribas fritt om läget i eurozonen och om sin egen exponering mot italienska statspapper. Man konstaterar givetvis att allt är frid och fröjd och att banken är kassaskåpsäker. Inte nog med det, man slänger även in ett konstaterande om hur undervärderad den egna aktien är:

We consider this impact of the crisis on the present valuation of BNP Paribas by the market, as discounting unrealistically pessimistic scenarios. If we look at the Net Book Value per Share of € 56.7 as of 30.06.2011, and at the current share price which is around €33 as at 02.09.2011, the total market discount is over €27bn. This seems unjustified by any measurement.

Här beklagar man sig alltså över att aktien handlas med en på tok för stor rabatt mot bokfört värde. Men som Cotterill konstaterar, inget nämns om att BNP Paribas inte värderar sina innehav av grekiska statspapper till marknadsvärde.

Detta är ett tydligt tecken på hur desperat läget börjar bli för vissa europeiska banker. BNP Paribas skulle aldrig skämma ut sig på det här viset om de inte var absolut tvungna, vilket även konstateras i den här artikeln på FT. Här framkommer även uppgifter om att franska banker börjar få brist på dollar. Utan dollar ingen verksamhet. Vi väntar med spänning på att få se vilken europeisk storbank som blir först att falla.

Bank of America: nya rykten och spekulationer

I mina tidigare två inlägg (här och här) har jag skrivit om turbulensen i Bank of America Corporation (BAC). Jag noterar att SvD idag har en artikel på temat. Det har nu tillkommit en del nya detaljer.

Källan till uppgifterna om nedskrivningar på 100-200 miljarder USD, Henry Blodget på Business Insider, fick sig en rejäl känga av Bank of America via ett pressmeddelande. Blodget anklagas, av BAC, för att vara själva orsaken till att BAC sjunker på börsen. Blodget, som själv säger sig vara aktieägare i BAC, menar att detta ger honom vatten på sin kvarn. Ingen välmående bank skulle gå till personliga angrepp mot en bloggare på grund av ett kritiskt inlägg. Något står inte rätt till i BAC, menar alltså Blodget.

Det har börjat cirkulera ett rykte som säger att JP Morgan kan vara på väg att, med statens hjälp, ta över BAC. Staten skulle stödja affären, som ryktas ske redan denna vecka, med 100 miljarder i preferensaktier. Affären skulle även innebära att BAC:s aktier blir värdelösa. Ta det för vad det är, det vill säga rena spekulationer och rykten. Men rykten kan vara nog så besvärliga för en utsatt bank. Blir banken tillräckligt pressad finns risken att rykten blir självuppfyllande.

Financial Times Alphaville noterar att JP Morgan i tisdags gick ut med ett meddelande om att man uppgraderar BAC från "underweight" till "neutral". I meddelandet förklarar man även varför man nedgraderade BAC så sent som i april. JP Morgan menar också att den senaste tidens händelser är positiva för BAC ur "kreditvärdighetssynpunkt", då det ökar chanserna (riskerna) för att BAC tar in färskt kapital. Öppet för konspiratoriska tolkningar.

Uppdatering: Bank of America

Jag skrev i mitt föregående inlägg om den pågående krisen i Bank of America (BAC). Börsläget har inte förbättrats under denna handelsdag, finansindex är just nu upp cirka 1,5 procent medan BAC backar drygt 4 procent. Nu har även priserna på BAC:s CDS:er inverterat, det är för tillfället billigare att försäkra en femårig fordran på BAC än en ettårig dito.

På Business Insider finns detta intressanta inlägg om läget i Bank of America. BAC har ett bokfört eget kapital om 222 miljarder USD. Marknadsvärdet är ungefär 63 miljarder. Varför? För att marknaden inte tror på tillgångssidan i BAC:s balansräkning. Balansräkningar är besvärliga saker, skuldsidan är som bekant väldigt definitiv och otvetydlig - det man är skyldig är man skyldig. Tillgångssidan, däremot, lämnar en hel del åt ledningens och revisorernas godtycke.

I inlägget på Business Insider radas svaga punkter på BAC:s balansräkning upp. Förutom de sedvanliga reservationerna för havererade bolån återfinns här en rejäl dos kommersiella lån som behöver skrivas ned. Det finns också en saftig post (78 miljarder USD) med goodwill vars värde är tvivelaktigt. BAC:s exponering mot farliga statsobligationer uppges vara liten i sammanhanget, men det finns farhågor (spekulationer) kring att BAC utfärdat CDS:er mot krisande europeiska banker. Summan av befarade nedskrivningar landar på 100 till 200 miljarder USD. Det kan bli kämpigt att få in så mycket kapital i en nyemission.

Vem tror att vi får se ett statligt ingripande?

Tillägg: Nu uppmärksammar SvD situationen i Bank of America.

Vad håller på att hända med världens 7:e största finansföretag?

Bank of America Corporation (BAC) har det, i likhet med många andra banker, svårt just nu. Aktien är ned drygt 50 procent sedan årsskiftet. Igår sjönk BAC med nästan 8 procent. Ingen tycks veta riktigt varför.

Enligt bloggrannen Flutes sammanställning är BAC världens 7:e största finansföretag, sett till bokförda tillgångar. BAC:s tillgångar, 2265 miljarder USD, motsvarar 15 procent av den amerikanska bruttonationalprodukten enligt samma lista (vilket är en hissnande siffra, men ändå i relativa tal inget i jämförelse med Nordeas 170 procent av den svenska BNP:n). Det är alltså inget litet företag som är i gungning. Det som gör fallet BAC extra intressant är att det verkar som att marknaden har tappat det för banker så viktiga förtroendet.

I bakgrunden ligger BAC:s problem med dåliga bostadslån och skvalpar, men det har varit känt länge och förklarar förmodligen inte gårdagens fall. Financial Times Alphaville har roat sig med en gissningslek om anledningen till BAC:s börsfall igår. En anledning kan vara den rapport från Jefferies om att BAC kan behöva 40-50 miljarder USD i färskt kapital. En ganska saftig nyemission för ett företag med ett marknadsvärde på cirka 65 miljarder USD. Banken har förnekat att detta skulle vara fallet.

En annan anledning kan vara ryktet om att BAC kommer att behålla sin andel av China Construction Bank. Förmodligen tycker investerarkollektivet att BAC skulle behöva pengarna för att uppnå Basel 3-målet på kapitaltäckning.

En mycket intressant kommentar återfinns på Wall Street Journals Marketbeat:

I suspect that BofA, that plaything of high-frequency traders, may be a canary in the market coalmine, a sign that the rebound this morning is a bit of a dead-cat bounce. In fact, it’s fading even as we speak.

Och kanske är det så, att BAC:s problem är en indikator på vad som komma skall. Jag tycker i alla fall att fallet BAC återupplivar minnen från 2008 (SBAB håller inte med (DN, E24)). Negativa nyheter om banker som i en normal marknad inte skulle ha betytt så mycket får enorma genomslag. Helt klart är förtroendet för BAC skadat.

Danska banker

Man behöver inte röra sig långt utanför Sveriges gränser för att hitta en bankkris. Idag missade danska Jyske Bank analytikernas förväntningar å det grövsta, och sjönk beskedliga 7,6 procent. Jyske Banks dåliga kvartalsrapport är bara det senaste exemplet på den danska banksektorns problem, tidigare i år förstatligades Amagerbanken och Fjordbank Mors.

Danska statens sätt att hantera sin bankkris skiljer sig från den taktik vi har sätt EU/ECB/IMF tillämpa på eurozonens krisande länder. Danmark har Europas strängaste regler vad avser långivares riskbörda. När de tidigare nämnda bankerna gick omkull, räddade inte staten långivarna. De fick istället se sina fordringar skrivas ned med uppskattningsvis 41 respektive 26 procent (senior debt). Till och med privatpersoner med mer än den statliga garantins 100 000 euro sparade i banken fick ta sin del av förlusten. Det kan vara värt att tänka på även för oss svenskar. Danska staten har (hade) med andra ord bestämt sig för att skydda sina skattebetalare. Men det är inte helt enkelt.

I slutet på juli släppte Standard & Poor´s en rapport där man uppskattar att cirka 15 danska banker kan komma att gå under de närmaste åren. Anledningen är förstås de numera dåliga lån som bankerna frikostigt strödde omkring sig under tiden före finanskrisen. Vidare har många av bankerna fått se sina kreditbetyg sänkta, vilket gjort det ännu svårare att sköta upplåningen, särskilt i utländsk valuta.

Det danska exemplet visar på hur svårt det är, trots de bästa ambitioner, att hålla skattepengar utanför en bankkris av det slag som stora delar av västvärlden nu står inför. De offentliga och de privata skulderna har kommit att glida ihop allt mer. För om en stat inte står upp och garanterar det egna landets bankers lån i första läget, riskerar man att hamna i den position där Danmark är nu. Det är svårt att vara det enda landet som låter långivare ta sin del av smällen. Och nu har man börjat diskutera statliga ingripanden även i Danmark. Regeringen uppges arbeta med en lösning för att kringgå den tuffa lagstiftningen (en generell statlig garanti för banker togs för övrigt bort så sent som i september 2010).

Men det finns ingen anledning till oro; Danmarks fyra största banker (däribland Jyske) klarade ju EU:s stresstester utan anmärkning...