Miljöpartiet svarar om bostadsbubblan

Trogna läsare känner till att jag har frågat de svenska riksdagspartierna om deras syn på den svenska bostadsbubblan. Jag har hittills fått svar från vp, s, c, kd och fp (svaren återfinns bland arkiverade inlägg). Nu har även Miljöpartiet svarat. Alltså återstår bara m och sd. Jag förväntar mig en strid mellan de två för att slippa den föga prestigefyllda sistaplatsen. Nedan följer Miljöpartiets svar, via Jonas Eriksson som är ledamot i finansutskottet:

1. Anser Miljöpartiet att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?
Skuldsättningen i svenska hushåll är hög och förväntas öka de närmaste åren. Priserna på småhus har stigit kraftigt under en längre tid. Utvecklingen beror i huvudsak på låga boräntor, en kraftigt minskad fastighetsskatt, högre disponibla inkomster på grund av skattelättnader och en låg nivå på nyproduktionen som inte matchat befolkningsökningen. Den beror också på att fler människor äger sitt boende idag på grund av de senaste årens omfattande ombildning från hyresrätter till bostadsrätter.

Vid Finansutskottets offentliga utfrågning av centrala aktörer på finansmarknaden i våras rådde samstämmighet om att vi inte är inne i en fastighetsbubbla likt den vi hade i Sverige i början av 1990-talet. Miljöpartiet delar den bedömningen. Det kan dock inte uteslutas att den höga skuldsättningen kan utgöra en risk framöver.

2. Vad anser Miljöpartiet om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?
Svenska Bankföreningen kom i vintras ut med en rekommendation till sina medlemmar att nya bolån ska amorteras. Vi tycker att det är ett steg i rätt riktning och kommer att följer hur detta utvecklar sig.

3. Vad anser Miljöpartiet om att minska ränteavdraget för bostadslån?
Miljöpartiet har inga sådana förslag.

4. Anser Miljöpartiet att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?
Ja. Miljöpartiet ser positivt på det pågående EU-arbetet med dessa frågor, till exempel reglerna om striktare kapitaltäckningsregler för bankerna och de nya buffertfonder som kommer att byggas upp.


Vi kan alltså konstatera att Miljöpartiet ser en fara med de svenska hushållens höga skuldsättning, men att de inte vill gå så långt som att säga att vi har en bostadsbubbla. Det är också intressant att Miljöpartiet pekar på att de svenska bostadspriserna drivits uppåt av engångseffekter som minskad fastighetsskatt, minskad inkomstskatt och ombildningar av hyresrätter. Där till kommer de senaste årens låga räntor. Saker som nu är historia och inte kommer att upprepas (räntorna kan förbli låga, men de kan knappast sjunka mycket mer - och därmed driva på prisutvecklingen).


Miljöpartiet ställer sig tveklöst positivt till amorteringskrav och öppnar för ytterligare åtgärder genom att kalla det för "ett steg i rätt riktning". Däremot finns ingen vilja att minska ränteavdraget för bostadslån.


Självklart tycker även Miljöpartiet att bankerna bör omfattas av strängare regler.


Relaterat i media: Boprisboom de senaste fem åren (SvD).

Kristdemokraterna svarar om bostadsbubblan

Nu har även Kristdemokraterna svarat på mina frågor om den svenska bostadsbubblan. Svar från Socialdemokraterna finns här, svar från Vänsterpartiet finns här, svar från Folkpartiet finns här och svar från Centerpartiet finns här. Nedan följer alltså mina frågor samt Kristdemokraternas svar.

Fråga 1 Anser Kristdemokraterna att det finns en fara med en bristande svensk
bostadsbubbla?
Prisutvecklingen på marknaden följer reallöne- och realränteutvecklingen. För närvarande står
bostadsmarknaden och väger, men mot bakgrund av den finansiella oron på världsmarknaden
är det troligare att vi kommer att se en prisnedgång eller oförändrade priser framöver än
fortsatt stigande priser. En eventuell prisnedgång kan dock lindras av att räntehöjningstakten
bedöms bli betydligt lägre än tidigare förutspått. Det är självklart viktigt att följa utvecklingen
på marknaden.

Fråga 2 Vad anser Kristdemokraterna om att införa amorteringskrav för bolån för att
dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?
Det är Finansinspektionen som sitter på de verktyg som behövs och har att överväga
behovet och utformningen. De valde ett bolånetak för att det har större träffsäkerhet. Ett
amorteringskrav kan vara ett trubbigt instrument då det kan leda till en överflyttning till så
kallade inblancolån och efterlevnaden är också svår att kontrollera. Men att som grundregel
amortera på sina lån är sunt.

Fråga 3. Vad anser Kristdemokraterna om att minska ränteavdraget för bostadslån?
Kristdemokraterna anser inte att ränteavdraget ska förändras.

Fråga 4. Anser Kristdemokraterna att långivarna(banker, bolåneinstitut) bör omfattas
av strängare regler?
Kapitaltäckningskraven på bankväsendet inom EU har höjts och de kommer att fasas in under
de kommande åren. Kristdemokraterna anser inte att det behövs några ytterligare skärpningar
av regelverket för närvarande.

Vi kan konstatera att även Krisdemokraterna väljer att ge raka svar på mina frågor. Endast Socialdemokraterna behöver (hittils) skämmas i detta avseende. När det gäller kd:s svar så tokar jag det som att den svenska bostadsbubblan antagligen inte står särskilt högt på den politiska agendan. På frågan om det finns en fara med en bristande bubbla fås ett svar med allmänt resonemang om hur en marknad fungerar.

När det gäller svaret om amorteringskrav blir jag lite förvirrad. Amorteringskrav kan leda till överflyttning till blancolån, menar kd. Men det är ju precis vad som har hänt efter införandet av bolånetak (som alltså skulle vara ett mindre trubbigt instrument än amorteringskrav enligt kd). Och varför skulle man vilja flytta över lån till ett blancolån för att undvika amortering? Blancolån har väl som regel betydligt tuffare krav om amortering än bolån. Att kontrollera efterlevnaden av amorteringskrav kan heller inte vara särskilt svårt, det skulle ju bli bankernas ansvar. Förvirrande, kd.

Inget sänkt ränteavdrag om kd får bestämma. Här finns alltså en motsättning mellan regeringens småpartier. Om bara Moderaterna kunde ha vänligheten att svara på mina frågor så skulle vi få en samlad bild av regeringens syn på detta.

Kristdemokraterna är nöjda med kapitaltäckningsreglerna. Det är lite förvånande, här finns ju möjlighet till politiska gratispoäng genom att dela ut en känga till våra banker. Det vore intressant att höra Moderaternas svar på denna fråga, med tanke på Anders Borgs gräl med Swedbank.

Frågan om den svenska bostadsbubblan är mer aktuell än någonsin, nu senast spådde SEB en nedgång hos huspriserna om 10 procent på två år (DN).

Swedbank provocerar

Swedbank har lyckats reta upp finansminister Anders Borg ordentligt (E24, DN). Anledningen är att Swedbank, trots det allt bistrare ekonomiska läget, fortsätter att dela ut stora summor till aktieägarna. Borg skulle förstås ha föredragit att Swedbank visade prov på lite större ansvarskänsla genom att förstärka det egna kapitalet. Samma uppmaning har tidigare kommit från Riksbanken. Men icke, under söndagskvällen lät Swedbanks vd Michael Wolf meddela att återköpsprogrammet ligger fast.

Det är lätt att förstå Borgs ilska. Vi går mot ett marknadsklimat som enligt många bedömare kan bli bistrare än det vi upplevde under finanskrisen. Den gången fick Swedbank dra in 27 miljarder i två nyemissioner och dessutom ta del av det svensks statliga garantiprogrammet. Svenska statens pengar (skattepengar) lånades alltså ut och räddade Swedbank den gången. Det förvånar i alla fall mig att Swedbank inte gör mer för att undvika att någonsin hamna i det läget igen. Nu stoltserar man istället över att vara en av Europas mest välkapitaliserade banker och att man dessutom klarar av diverse stresstest.

Swedbank trampar ju rejält i klaveret här. För det första borde det ligga i bankens intresse att hålla sig väl med finansministern inför en kommande krisperiod. Swedbank kan knappast förvänta sig någon behandling med silkesvantar om de tvingas komma till staten med mössan i hand, igen. Dessutom eldar Swedbank med sitt agerande på opinionen kring strängare regleringar för banksektorn. Det är ingalunda säkert att de svenska politikerna nöjer sig med de regleringar som nu införs på europeisk nivå, det kan mycket väl bli tal om ett strängare svenskt regelverk. Samtliga partier som hittills svarat på mina frågor om den svenska bostadsbubblan har varit positiva till ett strängare regelverk för banker (nu senast Centerpartiet).

Lustigt nog sker detta samtidigt som IMF:s högsta chef, Christine Lagard, uttalar sig om att tvinga europeiska banker till att stärka sina balansräkningar. Även om Lagarde förmodligen inte i första hand syftar på Swedbank så är det ett tecken på hur illa det är ställt med den europeiska banksektorn. Jag tror inte att Anders Borg kommer att vara särskilt intresserad av att stärka Swedbanks balansräkning med skattepengar om/när den dagen kommer.

Tillägg: Läs gärna Andreas Cervenkas (E24) tvivel om långsiktigheten hos Swedbanks ägare.

Centerpartiet svarar om bostadsbubblan

Jag har tidigare frågat mig hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan samt skickat ett brev till samtliga riksdagspartier med fyra frågor i ämnet. Svar från Socialdemokraterna finns här, svar från Vänsterpartiet finns här och svar från Folkpartiet finns här. De övriga partierna har alltså inte svarat ännu. Nedan följer mina frågor och samt från Centerpartiets bostadspolitiska talesperson och riksdagsledamot Ola Johansson:

1. Anser Centerpartiet att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?

Centerpartiet tillsammans med exempelvis Riksbanken anser inte att Sverige har en boprisbubbla. Hushållens höga skuldsättning gör dock att vi måste vara vaksamma och vidta åtgärder om vi märker att priser och skuldsättning börjar skena. De senaste månaderna har vi sett en dämpad ökningstakt i bopriser och skuldsättning. Det ser med andra ord ut som att räntehöjningar, bolånetak och amorteringskrav fungerar och konstigt vore det ju annars.

2. Vad anser Centerpartiet om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?

Vi välkomnar de principer om amorteringskrav som Bankföreningen uppmanade bankerna till i december 2010. Åtgärden väntas leda till en mer dämpad skuldökningstakt framöver.

3. Vad anser Centerpartiet om att minska ränteavdraget för bostadslån?

Vi ser positivt att på sikt minska ränteavdraget etappvis. Viktigt för oss är motverka för hög skuldsättning och istället göra det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att spara. Vi har därför föreslagit att det införs ett grundavdrag på kapitalinkomster. Redan vid ett årligt avdrag på 5.000 kronor räknar vi med att det uppstår positiva effekter.

4. Anser Centerpartiet att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?

Ja. Vi ser positivt på de striktare internationella kapitaltäckningsregler för bankerna som kommer att träda i kraft inom något år.

Raka svar från Centerpartiet, som får pluspoäng för att ha svarat direkt på mina frågor. Det är för övrigt bara Socialdemokraterna som har misslyckats med det hittills. Centerpartiet anser alltså att det inte existerar någon boprisbubbla. Däremot så anses hushållens höga skuldsättning vara ett problem. Det kanske vore intressant att fråga våra politiker om vi har en privat skuldbubbla i Sverige. Det får bli en annan gång.

Vi kan konstatera att Centerpartiet, som anser att det inte existerar en boprisbubbla, trots allt förespråkar den tuffaste linjen av de hittills svarande partierna. Centerpartiet är positivt till såväl amorteringskrav och bolånetak som minskade ränteavdrag. Dessutom vill man, precis som övriga svarande, att bankerna ska omfattas av tuffare regler.

Jag tycker det är positivt att Centerpartiet vill premiera sparande genom att införa ett grundavdrag för kapitalinkomster. Även en relativt blygsam nivå om 5000 kronor per år skulle vara mycket välkommen. Det skulle effektivt ge signaler till lånetörstande hushåll att det lönar sig att spara och att bygga upp en buffert. 

Folkpartiet svarar om bostadsbubblan

För en tid sedan skrev jag ett inlägg som handlade om hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan. Med anledning av det skickade jag fyra stycken frågor om ämnet till de olika riksdagspartierna. Socialdemokraterna var snabbast med att svara (även om de duckade frågorna en aning). Kort därefter kom svar från Vänsterpartiet. Och nu har alltså Susanne Hagbard på Folkpartiets riksdagskansli svarat mig. Och jag måste ge Hagbard en eloge för att hon väljer att svara direkt på mina frågor, och inte lindar in svaret i en massa politiskt babbel som Andreas Larses (S) gjorde i sitt svar. Nedan följer mina frågor och Folkpartiets svar (i kursiv stil).

1. Anser Folkpartiet att det finns en fara med en bristande svensk
bostadsbubbla?
Det finns en viss risk för en bostadsprisbubbla om priserna på bostäder blir så höga att människor belånar sig mer än de egentligen har råd med. Vi vet inte förrän det har hänt om det finns någon bostadsbubbla i Sverige. Det finns dock inget överutbud av bostäder i Sverige. De allra flesta som köper en bostad, köper den för att bo iden, inte för att spekulera/ investera i som fallet har varit i t.ex Spanien.

2. Vad anser Folkpartiet om att införa amorteringskrav för bolån för
att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?
Det är bra att de med stora skulder i förhållande till sina tillgångar och inkomster amorterar för att ha en buffert mot högre räntor och fallande priser. Amorteringstvång är dock en inskränkande reglering avutlåning och kan slå godtyckligt mot hushåll med olika förutsättningar. Unga hushåll med svag ekonomi får svårt att låna, eller skulle kunna se sig tvingade till att ta mer av dyra topplån föratt kunna amortera ned sina billigare bottenlån. Vi anser därför attdet finns andra verktyg som är bättre att använda än amorteringskrav för att dämpa en eventuell fortsatt prisuppgång.

3. Vad anser Folkpartiet om att minska ränteavdraget för bostadslån?
Folkpartiet anser att den svenska kapitalinkomstskatten bör sänkas. Den är i dagsläget nära dubbelt så hög som i vår omvärld. För attbehålla transparensen i skattesystemet bör då även ränteavdraget minska i motsvarande mån. Dagens ränteavdrag på 30 procent innebär att vi har ett skattesystem som subventionerar belåning och skuldsättning, vilket vi anser inte är ekonomiskt sunt i längden. Tidpunkten för ensådan förändring behöver dock övervägas noga och de ökade skatteintäkterna vid minskat ränteavdrag bör återföras till hushållen, t.ex. genom sänkt skatt på reavinster vid bostadsförsäljning.

4. Anser Folkpartiet att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör
omfattas av strängare regler?
Ja, det finns anledning att ytterligare skärpa regelverket för att ökade svenska bankernas motståndskraft mot finansiell oro. Det kan till exempel gälla höjda kapitaltäckningskrav. De regler på EU-nivå som nu införs för att stärka övervakning och kontroll på europeisk nivå behöver också implementeras och utvärderas för att se om ytterligareåtgärder behövs.

Vänliga hälsningar
Susanne Hagbard
Folkpartiets riksdagskansli

Raka svar från Folkpartiets Susanne Hagbard kan man väl säga. Helt klart är Folkpartiet medvetna om problemet på den svenska bostadsmarknaden, även om Hagbard inte vill gå så långt som att säkert säga att det är en bubbla. Hagbard konstaterar ju även att det inte förekommit bostadsköp på spekulation i någon stor omfattning i Sverige, vilket skulle vara en mildrande faktor. Här håller jag med Hagbard, det stora problemet är inte spekulation - det är billiga krediter och en högriskkultur när det gäller belåning.

Folkpartiet är emot amorteringskrav. Jag måste invända mot argumentet att amorteringskrav skulle leda till att exempelvis unga skulle få svårt att köp bostad. I den nuvarande marknaden tvingas ju dessa unga (förstagångsköpare) att belåna sig till orimliga nivåer. Amorteringskrav skulle sannolikt leda till att prisutvecklingen på små lägenheter  skulle dämpas. Hagbard nämner att det finns verktyg som är lämpligare än amorteringskrav för att dämpa en eventuell fortsatt uppgång. Jag har frågat om Folkpartiet vill specificera dessa andra verktyg. Jag kanske återkommer med svar på den frågan.

Vi känner igen Carl B Hamiltons förslag om sänkt ränteavdrag till förmån för sänkt kapitalinkomstskatt. Jag tycker resonemanget om att vi inte bör subventionera belåning och skuldsättning är sunt. Det nya här är att Folkpartiet tycks förespråka sänkt skatt på reavinster på bostadsförsäljning.

Liksom övriga svarande partiet tycker Folkpartiet att bankernas regler bör ses över.

Vi kan också konstatera att Folkpartiet inte skriver något om hyresrätter eller nybyggnation.

Vi skulle ändå bara ha slösat bort skattesänkningarna...

Det blir inget femte jobbskatteavdrag (SvD, DN). Dessutom spår Konjunkturinstituten en inbromsning av den svenska ekonomin. Det kan finnas goda skäl för Anders Borg (M) att behålla dessa 17 miljarder, som skattesänkningarna beräknades kosta, i statens byxficka. Socialdemokraterna och Tommy Waidelich välkomnar beskedet.

Alliansregeringen resonerar förmodligen så att det sannolikt blir tuffare tider framledes, och då måste man spara pengar. Ett mycket dåligt sätt att spara pengar och bygga upp buffertar, har det visat sig, är att ge dem till det svenska folket. Om folket hade haft samma ansvarskänsla för Sveriges (och sin egen) ekonomi som finansministern har, så hade vi använt skattesänkningarna till att bygga upp ett långsiktigt sparande och till att amortera våra skulder. Det litar inte finansministern på att vi gör. Kanske tror finansministern till och med att vi skulle använda de nyvunna slantarna till att blåsa upp bostadsbubblan en aning till?

En ordinär sjuksköterska skulle ha fått drygt 300 kronor mer i plånboken varje månad om skattesänkningarna hade blivit verklighet. Med stockholmsprissättningslogik skulle det innebära att sjuksköterskan efter skattesänkningen skulle kunnat köpa en bostad som är ungefär 130 000 kronor dyrare (130000*0,04*0,7/12 = 300). Eftersom det är för hög skuldsättning som är roten till problemet med den globala skuldkrisen, så vill nog inte regeringen se sitt folk öka sina skulder i detta läge.

Bloggrannen Cornucopia konstarerar att Borg har läst sin Reinhart/Rogoff. Alltså vet förmodligen Borg att det i ett senare stadie kan bli aktuellt att överföra skulder från låntagare till utlånare för att lösa problemet. Då är det bättre att ha 17 miljarder till att täcka lite av bankernas kreditförluster. Exempelvis Swedbank har lånat ut cirka 1 175 miljarder kronor enbart till allänheten (mestadels bostadslån). 17 miljarder skulle alltså räcka till att täcka kreditförluster på nästan 1,5 procent av Swedbanks utlåning till allmänheten.

Bloggrannen Kvantitativt tolkar Stefan Ingves senaste uttalande om att "inget dramatiskt har hänt" som att vi kan förvänta oss fler räntehöjningar från Riksbanken. Det gör jag också. I samma inlägg drar Kvantitativt paralleller mellan Riksbankens situation 2008 och den nuvarande situationen. Mycket läsvärt.

Bostadsbubblan och politiken

Socialdemokraternas Tommy Waidelich gör återigen ett försök att få igång ett samarbete med alliansen om en beredskapsplan för en kommande bostadskris (SvD). Det är bara ungefär tre veckor sedan Waidelich försökte med samma sak på DN Debatt, vilket jag uppmärksammade i det här inlägget. Konstigt nog verkar ingen vara intresserad av att svara Waidelich, eftersom han får försöka i tidning efter tidning.

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan. Jag har även skickat e-mail till samtliga riksdagspartier med fyra konkreta frågor angående bostadsbubblan. Intresset har mestadels varit svalt. Socialdemokraternas svar finns här och vänsterpartiets svar finns här. Det tycks som att FP, M, C, KD, MP och SD är lika ointresserade av att svara mig som allianspartierna är att svara Tommy Waidelich.

I den senaste artikeln avslöjar Waidelich inga nya konkreta förslag för att hantera bostadsbubblan. På DN Debatt skrev ju Waidelich om en "bred palett" av tänkbara åtgärder, men återigen är det bara förslaget om förenklade regler för andrahandsuthyrning som lyfts fram.

Det är i alla fall intressant att notera att Waidelich, likt en del dystopiska bloggare, tror att hösten blir avgörande för den svenska bostadsmarknaden. Det stora lager av osålda bostäder som byggts upp under våren/sommaren kommer antagligen att sätta press på priserna till hösten. Nu har vi dessutom en finanskris att oroa oss för igen, vilket med all sannolikhet kommer att bidra ytterligare till ett prisfall.

Jag ser fortsatt fram emot svar från övriga riksdagspartier. Jag har fått besked från somliga att svar kommer den närmaste tiden.

Vänsterpartiet svarar om bostadsbubblan

Som ni kanske minns har jag tidigare frågat skrivit om hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan samt ställt fyra frågor om den svenska bostadsbubblan till våra riksdagspartier. Det har gått lite trögt att få svar, även om vissa partier har bekräftat att de mottagit mina frågor och bett att få återkomma. Jag antar att det till del beror på att det är semestertider. Socialdemokraterna har i alla fall redan svarat. Nu har jag även fått svar från Vänsterpartiet, genom Ulla Andersson som är riksdagsledamot.

Till skillnad från Socialdemokraterna har Andersson haft vänligheten att svara direkt på mina frågor, och undvikit långa politiska undvikande svar. Det skall nämnas att Andersson även bifogade två artiklar på bostadstemat där hon står som författare till åtminstone en (till den andra nämns ingen författare, men jag håller för sannolikt att Andersson varit åtminstone medförfattare). Jag lägger inte ut dessa artiklar i det här inlägget, då de omfattar ungefär tre A4-sidor text. Jag kanske får anledning att återkomma till artiklarna i ett kommande inlägg. Nedan följer mina frågor och Vänsterpartiets svar (svaren i kursiv stil):

Hej, 

Den senaste tiden har det i media skrivits en del om att priserna på den svenska bostadsmarknaden kan vara på väg att falla. Detta skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för svenskar med stora bostadslån, i synnerhet barnfamiljer (se exempelvis Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt 2011-07-23). Med anledning av detta har jag några frågor till Vänsterpartiet: 

1. Anser Vänsterpartiet att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla? 

Det finns en viss fara framförallt i storstäderna, hela situationen på den sk bostadsmarknaden är ohållbar eftersom människor stängs ute från rätten till en bostad och den blir allt mer en handelsvara istället.

2. Vad anser Vänsterpartiet om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden? 

Vi föreslog att ett amorteringskrav skulle införas istället för ett bolånetak eftersom ett tak stänger ute stora grupper från möjligheten till att köpa en bostad och gynnar de som redan tidigare har en bostad eller föräldrar /andra anhöriga med kapital/bostad.. Dessutom är det rimligt att amortera lån och om klarar man inte att amortera på ngt av sina bolån så ska man nog inte ha den boendekostnaden. 

3. Vad anser Vänsterpartiet om att minska ränteavdraget för bostadslån? 

Kan behövas se över särskilt nu när fastighetsskaten sänkts.

4. Anser Vänsterpartiet att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler? 

Riskviktsmodellerna bör ses över, kapitaltäckningsreglerna mm höjas.

Framförallt behöver byggandet av hyresrätter kraftigt öka om priserna på bostäder ska minska. Desto större bostadsbrist desto högre priser. Om inkomstskillnaderna ökar kraftigt så är det en självklar följd att personer med kapital söker avkastning och därför ökar också priset på bostäder/fastigheter.

Mycket raka svar från Vänsterpartiet alltså. Här finns inget behov att "tolka" svaren, som jag gjorde med Socialdemokraterna. Nedan följer mina tankar kring Vänsterpartiets sätt att resonera kring bostadsbubblan. Det som nu följer är alltså mina åsikter, inte Vänsterpartiets.

Vänsterpartiet ser uppenbarligen en fara med den svenska bostadsmarknaden och har säkerligen diskuterat detta en hel del, både internt och externt. Vänsterpartiet verkar fokusera mer på att bubbelpriserna på bostäder leder till resurssvaga individer blir utan boende, snarare än att de kan leda till en ekonomisk kollaps. Vidare anser Vänsterpartiet att denna fara finns framförallt i storstäderna, eftersom priserna är högst där. Det förvånar mig inte alls att Vänsterpartiet har vinklat bubbelproblemet till att handla om inkomstnivå. Jag tror däremot att det inte är de med lägst inkomster som kommer att drabbas värst vid ett prisfall. Belåningsgraden såväl som belåningen i absoluta kronor kommer att vara viktigare faktorer än inkomst vid en bristande bostadsbubbla.

Vänsterpartiet menar att man bör bygga betydligt fler hyresrätter för att komma åt de höga priserna på bostadsrätter. Hyresrätten ska ses som ett fullgott alternativ till bostadsrätten. Så långt hänger jag med i resonemanget, men sedan kommer det diffusa begreppet bostadsbrist. Tydligen beror de höga priserna i Sverige på detta fenomen. Jag har tidigare efterfrågat en definition av begreppet bostadsbrist, men lever fortfarande i ovisshet. Jag kan å andra sidan köpa att det i Sverige, lokalt, existerar hyresrättsbrist.

Det råder inga tvivel om att Vänsterpartiet vill ha amorteringskrav, vilket jag tycker är sunt. Problemet är väl att man vill ha det istället för bolånetak, med hänvisning till att bolånetaket missgynnar personer med begränsat sparkapital alternativt avsaknad av kapital från tidigare bostadsaffärer. Här tror jag att Vänsterpartiet riskerar att skjuta sig själva (eller sina väljare) i foten. Om mitt problem är att jag har för lite sparade pengar, bör jag inte lösa det genom att belåna mig till 95 procent. Jag gillar i alla fall att Andersson utan krusiduller skriver att den som inte har råd att amortera helt enkelt har tagit på sig en för hög boendekostnad.

Vänsterpartiet kan tänka sig att minska ränteavdraget för bostadslån. Jag tror att det kommer bli svårt att få igenom ett sådant förslag om man har för avsikt att samarbeta med Socialdemokraterna. Någon sänkt kapitalinkomstskatt a la Folkpartiers Carl B Hamilton kommer förstås inte på tal.

Att Vänsterpartiet anser att bankerna bör omfattas av strängare regler är en lågoddsare, jag tror att de flesta partier kommer att svara något liknande.

Vi kan alltså konstatera att Vänsterpartiet är medvetet om bostadsbubblan som problem och har en ganska klar politik kring frågan. Vänsterpartiets fokus ligger på framförallt resurssvaga individers problem att finna bostad, snarare än på den svenska ekonomin som helhet. Vänsterpartiet vill att fler hyresrätter skall byggas och menar att dessa (med reglerad hyressättning) skall pressa priserna på den svenska bostadsmarknaden. Det är också intressant att konstatera att man till skillnad från Socialdemokraterna inte talar om breda politiska lösningar.

Jag väntar nu med andakt på svar från de övriga riksdagspartierna.

Svar från Socialdemokraterna om bostadsbubblan

Jag berättade i ett tidigare inlägg att jag har skrivit till samtliga riksdagspartier och frågat om deras syn på den svenska bostadsbubblan. Socialdemokraterna blev först med att svara. Nedan finns mina frågor följda av Socialdemokraternas svar.

Hej,

Den senaste tiden har det i media skrivits en del om att priserna på den svenska bostadsmarknaden kan vara på väg att falla. Detta skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för svenskar med stora bostadslån, i synnerhet barnfamiljer (se exempelvis Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt 2011-07-23). Med anledning av detta har jag några frågor till Socialdemokraterna:

1. Anser Socialdemokraterna att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?

2. Vad anser Socialdemokraterna om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?

3. Vad anser Socialdemokraterna om att minska ränteavdraget för bostadslån?

4. Anser Socialdemokraterna att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?

Svaren kommer jag att presentera (förhoppningsvis tillsammans med svar från övriga riksdagspartier) på min ekonomiblogg http://lesserfool.blogspot.com.

Med vänlig hälsning

Hej

Tack för ditt mejl.

De frågor du ställer handlar primärt om hur man undviker framtida

tillgångsbubblor, medan i artikeln, i första hand diskuteras behovet av

åtgärder för att dämpa effekterna av ett prisfall som redan inletts.

Men vi är självfallet också öppna för en diskussion för hur man långsiktigt upprätthåller stabilitet på bostadsmarknaden. Vår generella hållning när det gäller förändringar av skatter och regelverk som påverkar människors boendekostnader är att vi så långt det är möjligt vill se breda politiska uppgörelser.  Det är oerhört centralt att hushållen ges långsiktiga och stabila villkor när det gäller boendeekonomin.

Mot den bakgrunden är vi öppna för blocköverskridande samtal om en lång rad förändringar, t ex skärpt reglering av banksektorn och olika modeller som uppmuntrar till en sund utlåning till hushållen. När det gäller Carl B Hamiltons förslag om att växla minskat ränteavdrag mot sänkt kapitalbeskattning så noterar vi dock att en sådan modell skulle få stora negativa fördelningspolitiska effekter.

Vänliga hälsningar

Andreas Larses

Brevsvar

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna ska ha heder för att de var så snabba att svara. Eftersom man får politiska svar när man ställer frågor till politiker kommer jag att ta mig friheten att återknyta/tolka Andreas Larses svar till de fyra frågor jag ställde i mitt e-mail. Jag tror att jag kommer bli tvungen att göra det även med svaren från övriga partier. Den som misstänker att jag feltolkar (avsiktligt eller oavsiktligt) eller på något sätt förvrider sanningen bör alltså sluta läsa här.

I inledningen skriver Larses att mina frågor främst handlar om hur man undviker framtida tillgångsbubblor, medan Tommy Waidelich (på DN Debatt) diskuterar hur man dämpar effekterna av ett prisfall som redan har inletts. Oavsett om jag delar Larses syn eller inte, så kan man tolka detta som att Socialdemokraterna är medvetna om den svenska bostadsbubblan och att de därmed ser den som en fara. Detta är i och för sig redan känd information, eftersom Tommy Waidelich ju som sagt skrivit om problemet på DN Debatt. Jag tolkar detta som att svaret på fråga 1 är "ja".

När det gäller amorteringskrav så vill Socialdemokraterna som väntat inte ge ett rakt svar (det tror jag för övrigt inte att något parti kommer göra). Det närmaste vi får ett besked i denna fråga är att Socialdemokraterna är öppna för blocköverskridande samtal om olika modeller som uppmuntrar till en sund utlåning till hushållen. Det tolkar jag som att Socialdemokraterna åtminstone inte är främmande för att införa mer restriktiva regler för lån till privatpersoner. Svaret på fråga 2 sätter jag som som "oklart".

När det gäller en minskning av ränteavdraget så kopplar Larses detta till Carl B Hamiltons (fp) förslag som innebär en motsvarande sänkning av kapitalinkomstskatten. Detta skulle få "negativa fördelningspolitiska effekter" enligt Larses och Socialdemokraterna. Exakt vad som avses med detta vet jag inte, men det brukar betyda att man gynnar höginkomsttagare på låginkomsttagares bekostnad. Och så resonerar nog Socialdemokraterna i det här fallet. De som gynnas mest av Carl B Hamiltons förslag är ju de med stora kapitalinkomster och små eller inga skulder. Jag tolkar svaret på fråga 3 som "det vill vi inte, i alla fall inte i kombination med sänkt kapitalinkomstskatt".

När det gäller fråga 4 är Socialdemokraterna tveklöst öppna för att diskutera skärpta regler/lagar för banksektorn. Om man därmed kan säga att Socialdemokraterna anser att långivarna bör omfattas av strängare regler är ju inte lika klart, men jag väljer ändå att tolka svaret på fråga 4 som ett "ja, med försiktighet".

Nedan finns en sammanställning med Socialdemokraternas svar, som jag tolkar dem:

1. Anser Socialdemokraterna att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?

Svar: "Ja"

2. Vad anser Socialdemokraterna om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?

Svar: "Oklart"

3. Vad anser Socialdemokraterna om att minska ränteavdraget för bostadslån?

Svar: "det vill vi inte, i alla fall inte i kombination med sänkt kapitalinkomstskatt"

4. Anser Socialdemokraterna att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?

Svar: "Ja, med försiktighet"

Vi kan alltså konstatera att Socialdemokraterna har diskuterat frågan internt och har förhållandevis klara svar på frågorna. Det är också intressant att konstatera att Socialdemokraterna tydligt poängterar att de vill ha en bred politisk uppgörelse i frågan. Jag tolkar det som att Socialdemokraterna ser frågan som viktigt och att den förtjänar en långsiktig politisk lösning.

Som jag nämnde tidigare har jag skickat ett separat e-mail till Socialdemokraternas Tommy Waidelich. Waidelich har ännu inte svarat, men det blir intressant att se hur hans svar stämmer med ovanstående (om han väljer att svara). Jag har även skickat ett separat e-mail till Folkpartiets Carl B Hamilton. Hamilton har meddelat att han återkommer med svar tidigt i höst. Bland de övriga partierna har jag fått ett par besked som säger att de har tagit emot frågan och ber att få återkomma. Det är ju semestertider, så man får acceptera att det tar lite längre tid att få svar. Jag hoppas att kunna återkomma med svar från nästa part så snart som möjligt.

Tillägg: Bostadsminister Stefan Attefall (KD) besvarar idag Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt. Även Stefan Attefall har fått en separat e-mail med mina frågor.

Brev till riksdagspartierna om bostadsbubblan

Jag har i ett tidigare inlägg ställt mig frågan om hur våra politiker bör hantera bostadsbubblan. Inlägget föranleddes av Tommy Waidelichs (S) inlägg på DN Debatt, där Waidelich uppmärksammar problemet med den svenska bostadsmarknaden och bjuder in allianspartierna till dialog.


Jag tycker att det är bra att Waidelich uppmärksammar problemet, men jag tycker samtidigt att han tassar som katten kring het gröt när det gäller förslag om åtgärder. Förenklade regler för uthyrning av bostadsrätter samt ett ej närmare specificerat förslag om "kraftfulla åtgärder för att långsiktigt öka nybyggnationen" är de enda idéer Waidelich presenterar i sitt inlägg. Om exempelvis amorteringskrav för bolånetagare eller minskade ränteavdrag nämner Waidelich inget.


Med anledning av detta komponerade jag nedanstående e-mail. Jag har skickat det till samtliga riksdagspartier. Jag har även skickat separata e-mail till Tommy Waidelich samt Folkpartiets Carl B Hamilton, eftersom de tycks ha insikt i frågan. Eftersom det är politiker som förväntas svara på frågorna har jag numrerat dem från 1 till 4. På så vis hoppas jag att det ska bli svårare att undvika någon fråga.

Hej,

Den senaste tiden har det i media skrivits en del om att priserna på den svenska bostadsmarknaden kan vara på väg att falla. Detta skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för svenskar med stora bostadslån, i synnerhet barnfamiljer (se exempelvis Tommy Waidelichs inlägg på DN Debatt 2011-07-23). Med anledning av detta har jag några frågor till [parti]:

1. Anser [parti] att det finns en fara med en bristande svensk bostadsbubbla?

2. Vad anser [parti] om att införa amorteringskrav för bolån för att dämpa utvecklingen på bostadsmarknaden?

3. Vad anser [parti] om att minska ränteavdraget för bostadslån?

4. Anser [parti] att långivarna (banker, bolåneinstitut) bör omfattas av strängare regler?

Svaren kommer jag att presentera (förhoppningsvis tillsammans med svar från övriga riksdagspartier) på min ekonomiblogg http://lesserfool.blogspot.com.

Med vänlig hälsning

Jag kommer att presentera alla svar här på bloggen. Jag kommer även att göra en egen bedömning av hur många av de fyra frågorna jag anser har blivit besvarade av de olika partierna. Om tillräckligt många svarar kommer jag att lägga upp en sammanställning av svaren.


Vad kan man då förvänta sig av denna lilla undersökning? Jag tycker att det mest intressanta blir att se vilka partier som över huvud taget har diskuterat den svenska bostadsbubblan. Jag är mycket tveksam till att något parti kommer att ge ett konkret svar på frågan om amorteringskrav. Ingen vill riskera att stöta sig med den mäktiga väljargruppen bostadsägare. Ingen vill heller riskera att vara partiet som avfärdade bubblan, om det visar sig att den spricker.


Hur tror du att de olika partierna kommer att svara? Kommer de att svara över huvud taget? Spekulationer välkomnas!