Sitt inte still i båten - kasta dig över bord, helst före både kvinnor och barn!

I den pågående börskraschen har det varit en dålig taktik att sitta still i båten. Det enda rätta är att lämna båten hals över huvud, utan hänsyn till kvinnor och barn. För kvinnor och barn gäller självklart detsamma, här lönar det sig inte att visa hänsyn mot varken män, börsen eller Claes Hemberg.

Bloggrannen Cornucopia har vid ett antal tillfällen skrivit om de partiska experternas eviga råd om att sitta still i båten (exempelvis här). Även bloggrannen Flute ifrågasätter Naturlagen om aktieuppgång. Och självklart talar Avanzas Claes Hemberg och alla bankernas privatekonomer och experter i egen sak. De kan ju inte gärna råda dig att flytta pengarna från deras fonder eller att upphöra med courtagedrivande aktieaffärer. För den som vill ha lite mer pessimistisk/realistisk rådgivning samt underhållande läsning, rekommenderar jag Downtown Josh Brown's Rules for Surviving a Crash.

Man skulle kanske kunna kalla Joshua M Brown för Claes Hembergs motsats. Joshua bär inte hängslen och hans första råd är "erkänn att det är en börskrasch. Så snart Dow Jones har sjunkit 10 procent från den tidigare toppen kan du sluta att kalla det för korrektion och börja kalla det krasch. I efterhand är det bättre att ha haft fel om nomenklaturen".

En annan intressant sak som Brown understryker är att alla analyser du gjort av bolag, kommer att vara helt värdelösa under kraschen. I en krasch dras (nästan) alla bolag med ned. Brown uppmuntrar till att ha en lista på aktier att köpa om de blir tillräckligt billiga, men han menar att man också bör ha en lista på innehav man ska sälja vid nästa upprekyl. För rekyler dyker altid upp, även under krascher som denna.

Och det finns all anledning att vara pessimistisk. Vi har, som konstateras i denna artikel i DN, simultana problem i Europa och USA. Det är intressant att även företrädare för bankerna nu kan tala klarspråk (från DN:s artikel);

– Både den europeiska och den amerikanska skuldkrisen är väl känd, men om det nu inte blir någon återhämtning i världsekonomin utan snarare en recession kommer det att bli ännu svårare att lösa skuldproblematiken, säger Annika Winsth (chefsekonom Nordea).

– Vi gräver redan i botten på verktygslådan. Centralbankerna har gjort traditionella räntesänkningar och regeringarna har använt statsbudgeterna för att stimulera ekonomin, bland annat genom sänkta skatter. Nu måste vi söka okonventionella verktyg, säger Robert Bergqvist (chefsekonom SEB).

Och på tal om att sitta still i båten, SvD har frågat de svenska AP-fonderna hur de agerar i krisen. Sjunde AP-fonden svarar att sitter still med våra pensionspengar i båten. De övriga fonderna vill inte svara alls. Den attityden känner jag igen, då jag i juli frågade om fondernas syn på riskerna med den svenska bostadsmarknaden (mot vilken AP-fonderna är tungt exponerade genom stora innehav av bostadsobligationer). Dra åt helvete svarade Andra AP-fonden, om än i lite vänligare ordalag. Hur kan jag, en simpel medborgare, ha mage att fråga om hur mina pensionspengar sköts? Inte tillräckligt väl för att nå uppsatta mål om avkastning, visade min lilla granskning.

Svar från Andra AP-fonden om bostadsmarknaden

Jag har i ett tidigare inlägg gjort en liten granskning av AP-fonderna. Eftersom AP-fonderna har stora mängder svenska bostadsobligationer i sina portföljer tyckte jag att det vore intressant att få veta vilken syn de olika fonderna har på risken med den svenska bostadsmarknaden. Därför skickade jag e-mail till Första- och Andra AP-fonden. Svaret från Första AP-fonden finns att läsa här. Svaret (och mitt meddelande) från Andra AP-fonden finns nedan.

Hej,

Det har den senaste tiden i media skrivits allt mer om att de svenska bostadspriserna är på väg att sjunka.

Andra AP-fonden har ju en hel del svenska bostads- och bankobligationer i portföljen. Finns det någon utvärdering kring hur Andra AP-fonden ser på risken kring den svenska bostadsmarknaden? Hur skulle AP-fondens portfölj påverkas om de svenska bostadspriserna sjönk med exempelvis 15% per år de kommande tre åren? Jag förstår att det är svårt att ge ett konkret svar, men det skulle vara intressant att ta del av ett resonemang kring riskexponeringen. 

Tack för ditt mail. Dessvärre kommenterar vi inte enskilda investeringar. Vad gäller hur vi resonerar kring riskexponering så beskriver vi detta ganska utförligt i vår årsredovisning som du kan ladda ner från vår hemsida www.ap2.se

Tydligen tycker Andra AP-fonden att den svenska bostadsmarknaden är en "enskild investering". Jag kan också nämna att jag läst kapitlet i årsredovisningen om riskexponering och konstaterat att det inte säger någonting. Och ärligt talat tycker jag att svaret ovan är av "skit-i-det-du-karaktär". Jag kan förstå att AP-fonderna måste vara restriktiva med vilken information de lämnar ut, men ett bättre svar än ovanstående tycker jag att man kan begära. Särskilt med tanke på att frågan rör frågeställarens pensionspengar.

Första AP-fondens exponering mot bostadsmarknaden

Jag har tidigare gjort en liten granskning av AP-fonderna. Av granskningen framgick att ingen av de stora AP-fonderna den senaste femårsperioden har uppnått sina avkastningsmål. Jag kunde också konstatera att AP-fonderna har mycket stor exponering mot svenska bostadsobligationer och svenska banker.

Det vore intressant att veta hur AP-fonderna, som förvaltar drygt 200 miljarder kronor per fond, resonerar kring risken med den svenska bostadsmarknaden. För att börja skrapa på ytan skickade jag nedanstående e-mail till Första- och Andra AP-fonden:

Hej,

Det har den senaste tiden i media skrivits allt mer om att de svenska bostadspriserna är på väg att sjunka.

Första AP-fonden har ju en hel del svenska bostads- och bankobligationer i portföljen. Finns det någon utvärdering kring hur Första AP-fonden ser på risken kring den svenska bostadsmarknaden? Hur skulle AP-fondens portfölj påverkas om de svenska bostadspriserna sjönk med exempelvis 15% per år de kommande tre åren? Hur skulle förmågan att leverera utbetalningar till pensionssystemet påverkas på längre sikt?

Jag förstår att det är svårt att ge konkreta svar, men det skulle vara intressant att ta del av ett resonemang kring riskexponeringen.

Svaret från Första AP-fonden kom nästan direkt (imponerande hur många som besvarar e-mail i semestertider). Jag väntar fortfarande svar från Andra AP-fonden. Så här skriver i alla fall Första AP-fonden:

Vi har ingen sådan utvärdering som vi kan/vill kommunicera (eftersom vi då skulle ge konkurrenter för mycket info). Däremot är det så att vår direkta exponering mot bostäder är liten. Vi har mycket i bostadsobligationer men för att vi ska förlora pengar på dessa krävs att många av låntagarna (bostadsägarna) inte kan betala räntor och amorteringar. Det hände i mycket liten omfattning under de senaste problemperioderna. Slutsaten blir att svenska bostadobligationer är relativt säkra och att utbetalningarna till pensionssystemet inte äventyras på något sätt. 

Man kan förstå att Första AP-fonden inte vill dela med sig av information kring sin riskexponering. Vad som avses med direkt exponering mot bostäder är jag inte säker på. Jag antar att det kan avse aktier i fastighetsbolag. Kanske aktier i byggföretag.

Svenska bostadsobligationer anses av tradition som mycket säkra. Svenskens betalningsmoral är hög. Men hur skulle ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden påverka synen på bostadsobligationer? Att låntagarna klarade räntor och amorteringar under den senaste krisperioden är inte konstigt, eftersom räntorna då sänktes till rekordlåga nivåer. Och vad gäller amorteringar så tycks vissa banker acceptera att hälften av bolånetagarna amorterar noll kronor. Det vore mycket intressant att ta del av en seriös riskutvärdering kring bostadsobligationer. Jag hoppas kunna återkomma i ämnet.

Liten granskning av AP-fonderna

AP-fonderna förvaltar svenska pensionspengar. Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonderna fungerar som buffertfonder för inkomstpensionssystemet. Med detta menas att fonderna ska betala ut pensioner under perioder då de inbetalda pensionsavgifterna inte täcker de utbetalda pensionerna (vilket kommer att vara fallen de kommande åren). Lite grovt räknat kan man säga att AP-fonderna representerar 10% av det svenska inkomstpensionssystemets tillgångar. Tillsammans förvaltar AP-fonderna ungefär 1000 miljarder kronor (slutet av år 2010). För att sätta den siffra i relation till något kan nämnas att Sveriges BNP 2010 uppgick till 3300 miljarder kronor. Den svenska statsskulden uppgår för närvarande till ungefär 1060 miljarder kronor enligt Riksgälden.

Det svenska pensionssystemets skulder är större än dess tillgångar. Skulderna utgörs av de pensioner som ska betalas ut. Tillgångarna utgörs av de avgifter som betalas in, samt det samlade värdet i buffertfonderna. Kvoten mellan tillgångar och skulder var 0,9549 inför år 2011. I ett sådant läge är det viktigt att buffertfonderna klarar av sin uppgift, det vill säga att täcka underskottet genom att uppnå en god avkastning på det förvaltade kapitalet.

På AP-fomndernas webbplatser kan man hitta uppgifter om avkastningen hos de olika fonderna. Nedan följer en kort sammanställning. Uppgifterna gäller för 2010-12-31.

Första AP-fonden
Förvaltat kapital: 219 miljarder kronor.
Målsättning: 5,5% genomsnittlig årlig avkastning.
Resultat 2006-2010: 3,5% genomsnittlig årlig avkastning. 1,5% real årlig avkastning.
Kommentar: Målet för femårsperioden var en (icke inflationsjusterad) avkastning om 31%. Resultatet blev 19%. Första AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Andra AP-fonden
Förvaltat kapital: 223 miljarder koronor.
Målsättning: 5% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2006-2010: 2,0% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar:  Målet var en real avkastning om totalt 28% för femårsperioden. Resultatet blev 10%. Andra AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Tredje AP-fonden
Förvaltat kapital: 221 miljarder kronor.
Målsättning: 4% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2006-2010: 1,3% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar: Målet var en real avkastning om totalt 22% för femårsperioden. Resultatet blev 7%. Tredje Ap-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Fjärde AP-fonden
Förvaltat kapital: 213 miljarder kronor.
Målsättning: 4,5% genomsnittlig årlig real avkastning.
Resultat 2001-2010: 2,0% genomsnittlig årlig real avkastning.
Kommentar: Målet var en real avkastning om totalt 55% för tioårsperioden. Resultatet blev 22%. Fjärde AP-fonden har levererat en avkastning långt under målet.

Sjätte AP-fonden
Förvaltat kapital: 20 miljarder kronor.
Målsättning: Oklart.
Resultat 1996-2010: 4,7% genomsnittlig (icke inflationsjusterad) avkastning.
Kommentar: Sjätte AP-fonden tycks ha klarat sig bäst. Tyvärr är målet otydligt. Fonden förvaltar bara 20 miljarder kronor av de fem fondernas sammanlagda 1000 miljarder kronor.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att ingen av de fyra stora AP-fonderna har nått upp till sina långsiktiga mål. Eftersom det finns ett underskott i pensionssystemet som helhet, kommer fonderna att tvingas betala ut pengar de kommande åren. En konsekvens av att fonderna inte når upp till sina avkastningsmål är att de kommer att krympa i storlek i takt med utbetalningarna till pensionssystemet.

Genomgående är att fonderna i sina årsredovisningar förklarar de dåliga resultaten med finanskrisen som inträffade 2008. Man kan i och för sig konstatera att AP-fonderna i vissa fall presterar i linje med index, men det hjälper inte pensionssystemet om man missar sitt långsiktiga avkastningsmål. Man bör också komma ihåg att Sverige inte har haft sin skuldkris ännu. Vilka skulle konsekvenserna av en vikande svensk konjunktur i kombination med en vikande svensk bostadsmarknad bli för AP-fonderna och våra pensioner?

AP-fonderna har en stor exponering mot den svenska bostadsmarknaden och de svenska bankerna. Ett illustrativt exempel är att se på lista över Andra Ap-fondens största svenska obligationsinnehav. Första plats Stadshypotek. Andra plats Spintab.

Ser AP-fonderna någon risk för en bristande svensk skuld- eller bostadsbubbla? Jag hoppas kunna återkomma med ett inlägg på temat.