Det finns en övertro på att börsen alltid stiger med tiden. Säg det till en japan. Det japanska Nikkei-indexet ligger fortfarande 75 procent under sin högsta nivå från 1989. Den japanska börsen måste alltså stiga ungefär 300 procent för att nå upp till den nivå den befann sig på för 22 år sedan. Det finns alarmerande tecken på att västvärlden nu står inför en japanisering av ekonomin.
Den japanska ekonomin präglades under 80-talet av avregleringar, stor tillgång på billiga krediter och därmed kraftigt uppskruvade tillgångspriser (skenande börs och fastighetsmarknad). En fastighetskrasch ledde till en bankkrasch och en börskrasch. Många banker stod med värdelösa tillgångar på balansräkningarna. Oeniga politiker misslyckades med att arbeta fram en lösning. Känns det bekant?
I denna artikel i Financial Times uppmärksammas indikationer på att väst står inför en situation som liknar den japanska. Det mest slående exemplet i närtid är det som nu händer med räntorna i de stora västekonomierna (USA, Storbritannien, Tyskland och faktiskt Sverige och Schweiz). Räntan på tioåriga amerikanska statsobligationer var i torsdags under 2 procent. Det har inte hänt sedan 1950. Det pågår alltså en massflykt från upplevd risk till upplevd säkerhet. Man kan tolka detta som att förväntningarna på börsens utveckling är extremt låga. Man kan också dra slutsatsen att marknaden börjar ta ett amerikanskt deflationsscenario för sannolikt.
Oavsett om vi står inför en (extremt) lång period av svag tillväxt och kanske deflation, så verkar det mycket sannolikt att vi får se en dubbeldipp i den globala konjunkturen. Kenneth Rogoff (finansguru, professor och IMF:s tidigare chefsekonom) går steget längre och menar att vi sannolikt kommer att få se "The Second Great Contraction". Med det menar Rogoff att den kreditexpansion som vi har upplevt under senare år nu kommer att ersättas av en kontraktion (den första kontraktionen är för övrigt 30-talets depression). En "vanlig" lågkonjunktur innebär exempelvis ökad arbetslöshet och minskad industriproduktion. En kontraktion innebär, förutom det redan nämnda, även att krediter och skulder påverkas. Överbelånade privatpersoner, företag och nationer minskar sin belåningsgrad, en lång och smärtsam process för ekonomin. Skulder ska överföras från låntagare till långivare, antingen genom nedskrivningar eller inflation. Det räcker inte med hastigt komponerade krispaket (E24).
I dagens DN finns förslag på hur man höststädar sin privatekonomi. Kortsiktiga sparare ska sätta pengarna på bankkonto. Långsiktiga sparare ska sitta still i båten. Undrar om japanska privatekonomer också ger det rådet till sina långsiktiga sparare? Det ges en del bra råd i artikeln också. Som att amortera ned bolån till exempel.
Japans börs var mycket mera övervärderad före deras krasch började än vad västbörserna var år 2000. Nu har man nått ett p/e-tal på ungefär 10 i både japan och i väst, vilket är en väldigt låg nivå med tanke på nuvarande låga räntor. Därför tror jag att vi inte behöver oroa oss för att ha en lika dålig utveckling här som i Japan.
SvaraRaderaNej, men vi kanske aldrig kommer upp till toppen från år 2000 igen. Eller ens 2007.
SvaraRaderatycker det är bra att börsen rasar,det kan inte bara gå uppåt!
SvaraRaderaoch det måste folk inse..
själv har jag lagt mina PPM pengar i räntefonder som gett mellan 8-15% på 3månader,det räcker för mig.
Economist hade en artikel om att även ledarskapet håller på att bli japanskt i väst..
SvaraRaderahttp://www.economist.com/node/21524874
Cornu, din Japan statistik inkluderar inte utdelningar och med dessa inkluderad er inte fallet like hårt, men hårt er det endå!
SvaraRaderaJapanare som også investerade utanför Japan har det gått bra för, och dette er något diverse svenske bloggare inte forstår: diversifiering.
At investera enbart i svenske aktier er aldeles för riskfylld med tanke på hur liten och odiversifierad den svenske ekonomien er. Dette er något AP7 har tagit notis av, dock er jag skeptisk belåning som dom gjör för sin globale aktiefond.
Svenska investerade som har diversifierat i Japanska företag har inte tjänat på detta. Diversifiering är inte rätt sätt att sprida risker, det är snarare ett sätt att minimera vinster och öka den totala mängden avgifter.
SvaraRaderaOm alla köper aktier, köp obligationer. I nuläget så är det bäst att vara likvid och vid korta uppåtrekyler köpa aktier som har högt beta eller kanske bankaktier. När dessa stigit under 14 dagar, sälj och nöj dig med vinster. Förbered dig på en negativ position i samma aktier.
Upprepa detta under kommande år och se hur många väl avvägda avslut är bättre än att diversifiera i 20 olika sektorer som alla totalt sett minskar i värde.
@17:48: Tackar för ett mycket bra exempel på min kommentar om at inte forstå vad diversifiering er.
SvaraRadera@17:06,
SvaraRaderaVilka indikationer har du fått på att svenska bloggare inte förstår diversifiering? Hur skulle du råda svenska (och övriga världens) investerare att diversifiera sina innehav?